Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slägthagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men detta Sr ej de unges fel, utan de gamles* som sA hafva
velat, och all klagan öfver bristande skicklighet, öfver lycksökeri,
öfver ytlighet och öfvermod hos ungdomen Återfaller pA dem, som
klaga; ty hvarför ställde man det sAP
SA länge icke endast duglighet och redlighet, icke endast snille
och förmAga gifva rättighet till framgAng inom embetsmannabana^
så länge det ännu beror pA den eller den att rekommendera en
sökande, att beskydda, att ställa honom i dagern eller hADa
honom i skuggan, sA länge är det oeksA säkert, att det fordras en
egen sorts egensinnighet att hellre vilja bli skicklig än att bli
lyeksökare — och mängden är ej sA egensinnig.
Det vill ett besynnerligt lynne till att skaffa sig kunskapér
utan utsigt att nAgonsin få en sfer, der man kan använda dem.
Sådana lynnen finnas likväl och hafva funnits i alla tider; ty
sedan man i mansåldrar varit ur. stånd att skaffa dugliga
embetsman, har det ej behöfts mera än en chef med hufvud eller en ädel
konung, och de gömda skatterna hafva kommit fram liksom genom
ett trollslag; bevis nog, att dugligheten beständigt är till hands,
blott man ser den eller har förmAga att upptäcka den.
Ludvig den 15:de kunde ej finna en enda general i hela
Frankrike, och Napoleon fann flere än han behöfde. Denna bhnda tro
pA rekommendationer utgör sAledes ett hinder för den verkliga
dugligheten, som vanligen är for stolt att förödmjuka sig, och deremot
en sporre för odugligheten att blifva ännu odugligare, ty denna är
visst ej för stolt att kräla sig fram, emedan den ej eger annat
sätt att röra sig.
Man kan ej tvinga den stolta hästen att krypa fram till ett
mål, men man kan stänga honom ute frAn de blomstrande ängarna
och kanske locka honom att flöja ditin, om ej stängseln är alltför
hög. Notarien Constantin Ärenslump var en af dessa, som ifrAn
böijan fått en fix idé om rekommendationens allmakt och som
ocksA trippat nAgra få steg pA ärans bana, utan att ett enda
ögonblick ens försöka att sjelf duga till nAgot; genom ett sAdant
försök skulle han sArat hela principen, som hette: «allt genom andra,
intet genom dig sjelf», och man har vanligen Åtskilliga ganska
gällande skäl att ej sAra en sA passiv princip.
Han hade sAledes, alltifrån den tid han blef student, ända in
till den dag 1840 han for hem till sina föräldrar, beständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
