- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
336

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att med yäld infora denna reform, som stod i förvandskap med
andra; men han ville- göra det till en vana — och vanan är en
lag, aom aldrig bry tes.

Ludvigs öga mörknade då han såg den tvungna glädjen och
han slöt sin hustru intill sig och sade: «Hilma, ser du, här är
något att göra; jag Bkall söka att göra dessa karlar till något

annat än usla slafvar och du — du skall kläda upp de der barnen;
du skall ingjuta kärlek hos dessa qvinnor; du skall 9prida huslighet
i de der kojorna, der de nu tälta som nomader.»

Hilma betraktade honom småleende. «Och det, allt det väntar
du af mig», sade hon; «ack, det skall också gå, blott du hjelper
mig.»

«Ja, min Hilma; men vi måste uppgöra en plan. Jag vet,

att all vår rikedom ej förslår att göra detta folk till menniskor;
vi kunna sätta dem i ett slags öfverflöd, men detta gör dem endast
pockande och mera missnöjda än förut; man måste gå tillväga
som Gud i naturen, utan plötsliga förändringar. Således får jag
ej på én gång lätta alla deras bördor; de måste först iörtjena

det. Säg mig, Hilma, hvilket är början till all civilisation?»

«Du gör mig en svår fråga, Ludvig; men jag tror huslig

lycka», sade Hilma.

«Nej, nej, icke detta; det är redan något mera; nej, snygghet
i boning och kläder, smaken for det beqväma och prydliga, det är

civilisation. I stället för de der jordgråa kojorna skola små nätta

hus byggas derborta; folket och alla andra skola tro, att det är
för att få en vackrare utsigt från fönstren; men hvad de tro, så

bo de der sundare och bättre; det går ej an att låta stora rutor

vara öfverdragna med smuts, ytan är för stor och för märkbar:
de skola få stora rutor; det går ej an, ’ött platsen omkring en
nätt stuga är full af barr och osnygg, och slutligen passa sig ej
trasor med ljusa, glada, sunda boningsrum.»

«Ser du, Hilma, huru bleka barnen äro, huru stora hufvuden
och huru magra lemmar; jag har talat med Winter derom; det
kommer sig af fuktig, instängd luft, sade han; och ser du der i
kojorna ligga syllarna nere i jorden; golfsvampen växer mellan
hvaije tilja, och rummet är så lågt, att husfadren måste gå krokig
derinne. Allt det der skall ändras; luft, sol, grönska, skola finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free