Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ja, nådig fröken; och, Herre Gud, skulle jag icke k&nna
fröken, jag, som hvarje söndag öppnar grinden vid kyrkgärdet och
alltid får en slant af fröken! Och derföre så gick jag hit, för att
få se på fröken; ty, det vet jag, hvarje eviga qväll är fröken här
och sitter för sig sjelf och pustar ut.»
»Pustar uti Deri har du rätt, min gosse», sade Augusta,
som fann sig alltmera road af barnets uppriktighet. För henne
var en dylik rättframhet detsamma som en sval vindfläkt för dem,
som försmäkta af hetta.
«Hvems gosse är du?»
«Jo, nådig fröken, jag är Pers gosse — Per Larsson der
borta i torpet midt öfver.»
«Ja så, och hvad heter du?»
«Jo, jag heter Lars.»
«Aren J många syskon?»
«Ja, der är en Guds välsignelse med barnungar; jag är den
äldste, och så åtta till mig; det riktigt krälar i stugan, må nådig
fröken tro.»
«Och ni har roligt, ni barn?»
«ih ja, bara vi få något att äta; men det är det smått om
ibland, må nådig fröken tro.»
«Fattiga således», sade Augusta vid sig sjelf, ((och jag är rik!
Deras bekymmer äro rent materiella, mina åter äro konventionella;
jag har mat, men saknar frihet; de ega frihet och tvånglöshet,
men sakna mat. Hör, min gossel ville du gerna lefva så godt,
som de lefva på slottet?»
«Ack ja, Herre Gud, det förstås.»
«Ja, min gosse», återtog fröken, «det förstås väl icke så tyd-
ligt ändå! Kom ihåg, du får då aldrig mera ligga så der i
gräset, du får icke springa i skogen, du får icke plocka foge^ägg
eller meta; allt sådant får du icke, ty du får granna kläder, som
du måste akta, och får lära dig seder och bruk, så att du kan
vara med, förstår du. Du får ej lefva fri, som himmelens fogel.»
Gossen betänkte sig några Ögonblick — hans glada ansigte
mulnade, men snart åter smålog han och sade:
«Joj jo, det går nog för sig, endast jag vågar mig dertill;
— åh jo, det går nog, må fröken tro!» Gossens glada tillförsigt
intog fröken till hans fördel och det öfverenskoms, att han påföl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
