Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var således ej underligt, att kammarjunkaren Knapenskold
hade mycket brådtom. Han var en Ögonblickets man, en, som
lefde och verkade som en trollslända, blott för en dag. Det
be-höfves dylika varelser också i Guds skapelse, der intet tomrum
får finnas, der de osynligaste kräk äro lika nödvändiga, som
elefanten, och narrar lika mycket, som de vise. Stort och litet är
blott relativt och funnes icke, om ej motsatserna funnes.
Kammarjunkaren stod redan bittida maskeraddagen i ett rum
i baron Gyllenlants* våning och betraktade en mängd hemtagna
drägter, som skulle begagnas af fröken och några hennés vänner.
«Hör hit, gosse», ropade han till lille Lars, som i sitt nätta
betjentlivré sprang genom rummet, «hör, min käre Lars! hör du,
går fröken på maskeraden i afton?»
«Ja, det gör hon», svarade Lars småskrattande; ty det var ej
gossen möjligt att ej småle, då han såg kammarjunkaren.
«Jaså, och hvad skall fröken föreställa? Hm, du kan säga
mig det i förtroende; jag skall ej missbruka det.»
«Men, kammarjunkaren, sade Lars, liksom frågande, «det är
icke rätt att förråda sin matmoders hemligheter; jag vet nog jag,
men det är detsamma, jag säger det icke.»
«Åh-jo, min gosse, gör det; som sagdt är, ingen skall få veta
det; det är endast jag, som vill göra fröken en liten attrapp,
förstår du.»
Lars såg illparig ut och närmade sig kajnmaijunkaren: «jo,
fröken skall föreställa en fröken, och jag hennes page — men
tyst!»
ffJaså, en gammal borgfröken; nå väl, tack, min gosse.»
Maskeradaftonen kom; Gustaf Adolfs torg och nästgränsande
gator voro packade med ekipager och emellan dem, än dröjande,
än undvikande, rörde sig en ofantlig menniskomassa, som kommit
för att se på. Derini^e i salongen glindrade otaliga kronor och
tusentals vaxljus spredo en massa dager öfver föremålen; den
herrliga salongen var öfverfylld af masker och af åskådare.
Bland maskerna såg man en ståtlig borgfröken, med falk på
handsken, åtföljd af en liten page, blanda sig bland mängden, och,
tack vare kammarjunkarens tystlåtenhet, gick en hviskning genom
hela rummet: «det der är fröken Gyllenlants». Som ett trollslag
verkade detta på en mängd riddar^, turkar och kineser, hvilka alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
