Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bittida p& morgonen smög hon sig ut i parken och ilade ner till
templet.
Allt var så skuggrikt, s& stilla der nere; en outsägligt bitter
känsla smög sig genom hennes hjerta då hon trädde in i detta
lugn; det var känslan af beroende, som hon kände för första
gången rätt klart. Hon blef öfverraskad, då hon i templet fann Lars
halfliggande på en bänk, stödjande sina händer mot balustraden
och blickande utåt sjön och åt sina föräldrars torftiga hem
midt-öfver. Augustas lätta ijät hade han ej bemärkt; hon stod bredvid
honom och såg hur den ena stora klara tåren efter den andra
letade sig fram öfver den friska kinden och föll ned på hans
kläder, utan att han tycktes märka det.
«Käre Lars!» sade Augusta ändtligen, då denna stumma scen
grep henne i hjertat, »hvarför gråter duP» och hon klappade
gossen på hufvudet; men gossen, i hvars tankar hans fröken stått så
lifligt, blef ej öfverraskad af hennes närvaro, utan kastade sig, i
stället för svar, i hennes famn och började gråta högt.
tfHvad går åt dig, Lars, hvad går åt digP» frågade hon
nästan i ångest och satte sig svigtande ned på bänken, «tala, gosse,
har man varit elak mot dig?» — men gossen endast grät, grät
bittert, och svarade intet, utan fattade blott krampaktigt tag om
Augustas armar, liksom han velat med våld hålla henne qvar.
«Käre gosse, tala då! Jag blir ond på dig», sade Augusta
och sökte att göra sig lös.
Nu såg gossen upp och sade: «Nådig fröken, det går aldrig väl.»
«Hvad, min gosse P»
«Nej, nej, fröken, det går aldrig väl!» och nu böljade han
åter gråta.
«Men, Lars, var nu glad igen! Kom ihåg, huru granna
kläder du får i eftermiddag, med gullgaloner i sömmarne och så fint
och grannt kläde se’n; och så skall jag säga dig, att dina
föräldrar komma fram och alla dina syskon ha fått nya kläder af
mig for din skull. Nå, var glad, min lille gosse! du skall se, att
allt går väl; allt går väl, trösta dig, och du får följa med mig
Öfverallt. Gråt nu blott icke!«
«Åh, det %r icke så godt heller», sade gossen och torkade
ögonen med tröjan, «men, det går aldrig väl, nådig fröken, och
så får fröken så många betjenter, och se’n behöfs icke lille Lasse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
