Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla den gamla kyrkans lönrum och med en egen sorts
trovärdighet berättade alla sina underbara sagor. Det var midsommardagen,
sedan gudstjensten slutat, vi fingo bese kyrkan. Derutanför lyste
en brännande Junisol, som dock blott kastade n&gra sparsamma
strålar in genom de få spetshvälfda fönsterna och likt en blek
förgyllning lade sitt sken öfver de grå, fuktiga sandstenspelarne, der
här och hvar ett vapen hängde, omgifvet af ett brunt,
halfförmult-nadt flor, eller en pappersgrannlåt från gårdagen öfver något af
församlingens barn. Han förde oss ändtligen också in i von
Gies-senska grafven och berättade oss hela den långa historien om
»salig grefven» i kopparkistan och hans många mandater, samt om
det spökande harnesket och alla de gånger han hört det knarra
och klinga. «Ser herrskapet», sade han ändtligen och pekade med
sin bruna, håriga hand upp på harnesket, som, likt en riddare,
med slutet hjelmgaller, stod deruppe i nischen, «ser herrskapet en
buckla på bröstskölden ? Dermed hänger så tillsammans, att »salig
grefven», som ligger i kopparkistan, en gång i turkiska kriget kom
i handgemäng med en prins. Nu var saken den, att prinsen, som
var en hedning och icke en gång trodde på Kristus och än
mindre på Lutherus, hade en underskön dotter, som «salig grefven»
tagit till fånga och omvändt till den rätta läran, för att sedan
taga henne till äkta., det förstår sig, i all ära och göra henne till
en grefvinna; men detta väckte endast ondt blod hos hennes
fader prinsen, som en vacker natt skickade sitt folk förklädde in till
jungfrun och lät mörda henne med sju lansstygn, när hon icke ville
afsvärja den sanna tron. Men, när detta var gjordt, blef »salig
grefven» liksom rasande och bröt upp med hela sin här, många
öfver tjugutusen, och tågade mot en stad, som het Magdeburg,
och der råkade han på prinsen och allt hans folk, och »salig
grefven» drog på sig sitt harnesk och red i galopp in i lägret och
ropade med hög röst: «kom hit, du förbannade Turenne!» —ty
Tu-renne eller Tyrann hette hedningen — »så skall du få se, hvad det
kostar att mörda en kristen qvinna!» Men den hedniske prinsen
kom också på sin svarta hingst, och der blef en het
sammandrabbning; men grefven högg bort ena sidan af hedningens, hjelm, så
att han dignade ner, och om ej hästen skenat sin väg, så hade
»salig grefven» slagit then filisteen. Sedan detta var gjordt, red
«8alig grefven» tillbaka till de sina; men efter den stunden så hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
