Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus som vårti Den nya tiden har förvildat folket; den der fran-
I ska revolutionen har gjort massan till vilddjur. När hände det väl
j förr, att man vågade sig in att röfva och stjäla i ett adligt
herresäte? Det är blott de nya tiderna, som . . .»
| «Tant! tant!» ropade Gustaf, «nu har tant talat nog; den der
unge gossen var min son, arfvingen af Hallinge, af mitt namn,
af allt.»
«Son!» sade tanten och höll på att falla af stolen af
altera-tion; «det är ej möjligt, ni rasar. Jag går, jag går för att skaffa
hjelp», och nu skyndade tant Juliana från sin brorson upp i sin
våning och skickade efter pastor Mildén, den ende, som på senare
tiden fått tillträde till Gustafs kammare.
Pastorn kom; det blef en lång konferens, uti hvilken fröken
Juliana, till sin icke ringa förargelse, ansågs öfverflödig. Hennes
brorson hade på en gång blifvit frisk och rest bort, man visste
ej hvarthän. Bud afskickades åt alla vägar för att söka återfinna
gossen, som bytt ring i juvelskrinet. Det blef en efterfrågan i
orten, hvarför baronen intresserade sig så mycket för den der
tjuf-pojken. Man gissade mångahanda, mest likväl, att baronen
blifvit rubbtid genom ett svårt slag i hufvudet. Fröken Juliana, som
gissade sammanhanget, teg för att ej sätta en fläck på sin ätts
| vapensköld. Hon genomgick i tankarne, hundrade gånger om da-
| gen,, slägtens historia, för att trösta sig öfver det närvarande och
det tillkommande. Så förflöto flera månader; men baronen kom
hem ännu mera dyster än förr. Fröken Juliana gladde sig i sitt
hjerta, ty hon fann att den der telningen ej kommit till rätta.
Slägten skulle således utdö ren och obefläckad, och skölden
krossas, utan att något oädelt blod förut hade blekt det mörkröda
hjertvapnets botten.
V.
I en julle, som med en länk var förtöjd vid en klippa i
närheten af Port Louis på S:t Mauritius, låg ett par år derefter en
gosse, utsträckt så lång han var, under tofterna. Gossen var klädd
i en lätt sjömansdrägt af hvitt perkal och den hvita halmhatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
