Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade han blifvit kastad mot v anställningen med den kraft, som
farten i den afskurna remmen ännu egde. Gossen var likväl först
uppe- och ville hjelpa Adelaide, som, oskadad men döfvad af
förskräckelsen, blott långsamt uppreste sig; han ville räcka henne
handen, men den lydde honom icke: armen var afbruten. Flickan
märkte olyckan; hon fr&gade och frågäde, men gossen blott
smålog och skakade på hufvudet; det gjorde bra ondt, men han ville
ej låtsa om något. Emellertid gick sällskapet åter hem; en be
skedlig neger tog sin pagne och gjorde en sorts bandage åt den
skadade armen, och ändtligen voro de framme.
Den gode herr Wester och Troberg suto ännn inbegripne i
ett långt samtal i den luftiga verandan, då barnen kommo.
Tåt-get gick långsammare än vanligt och snart kom Adelaide till sin
far och berättade olyokan.
«Se så för fan», sade Troberg, «är nu min pojkbyting
lem-lästad; hur gick det till? Hur är det?»
Den redlige köpmannens eljest så lngna ansigte bar na
stämpeln af en häftig oro. Armen besigtigades; den var verkligt
af-bruten.
«Jaså», sade Troberg något lagnad, «det går väl ändå an,
bara icke något innanmäte kommer ut så . . . Men till Calcutta
och så vidare kommer du icke den här gången, och dessntom så
vet väl fan om vi anlöpa Port Loais på återresan. Men det der
går väl an att spjelka, vet jag, och da kan väl slarfva dig med,
fast kapten får föda dig för intet en rundan tid.»
<rNej, käre Troberg» sade Wester, vgossen blir hos mig; han
har räddat lifvet på min lilla flicka. Gud vare lof att han var
med. Hör, barn! upp till sookerqvarnen fån J aldrig mera g&,
och jag som ej kommit att tänka på faran af de der remtrissoma!
Gossen blir hos mig.»
«Ja, åh-ja», sade Troberg med dragen röst; «det är si det;
men se, jag har tagit pojken och skall vara liksom i fars ställe
för honom, oeh . . j»
«Nogj hederlige Troberg!» sade Wester småleende; «men om
jag nu ville vara i fars ställe för honom, tiU dess dn en gång
kommer tillbaka, så har du val ingenting deremot P Han skall
behandlas, som vore han min aon — jag har ingen dessutom, utan
endast flickor — är du nöjd dåP»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
