Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin mor vid det vigtigste steg du tar i hela din lefnad, just d&
du bäst behöfver hennes råd.»
«Goda mamma! men det vore ju orätt om jag toge honom
utan kärlek, — han eger ju rättighet att fordra det? — Jag kan
aldrig gifva honom den.»
«Vi få se hvem som får rätt till slut — tänk på daken!
Jag orkar ej mera att stå här för att höra dina undflykter —
löjtnantens skola bär *ina frukter, märker jag.» Med dessa ord
aflägsnade sig patronessan uppbragt, men ändå ej utan hopp om
framgång.
»Jag skall hota henne med Andrietta — min halfkusins
dotter; jag kan upptaga henne, om jag vill, och låta mamsellen gå
sin väg — olydnad är en styggelse inför Gudi.»
Patronessan var i grunden en god menniska; hon hade, sedan
hon kom ur det praktiska lifvet och ej hade sysselsättning nog
med sitt hushåll, funnit sig tvungen att sysselsätta sin aldrig
hvilande själ med något annat, och hade slagit sig på den moraliska
sidmn — den* lättaste man kan taga till, då man saknar kuhskaper
och lust för vetande. Bet är en ej så lång öfvergång, som man
skulle tro, mellan sysselssättningen att laga biff eller steka
pann-kött och forska i menniskohjertats mysterier — begge bero på
såsen, och den gör man efter behag. Man finner derföre ypperliga,
flitiga och långt ifrån romantiska matgummor, så länge de äro
gifta och ha stort hushåll, då de bli enkor och sätta sig i ro
med blott en piga och en knähund, slå om och bli romantiska,
och så fullspäckade med moral, att en moralium professor skulle
stå med skammen, om han ville reda hvad en menniska bör
eller icke bör, och, som vanligt är, äro de jemnt opp i
samma proportion intoleranta som de sakna klarhet i begreppet
och vidsträckthet i lefnadserfarenhet. Patronessan återtog derföre
ämnet hvarje dag, och då ryktet berättade att löjtnant Andersson
rest till Skåne, började äfven Anna, som väntat åtminstone en
vänlig helsning från honom, att också tveka, också draga hans
karakter i tvifvel.
Bet finnes hos unga flickor ofta en känsla som tvingar dem
till uppoffring af hela sin egen framtid och af lifvet, för att visa
sig lugna, ställda öfver lifvets skiften. Bet är samma känsla som
i Hindostan tändt bålen, der enkorna förbränna sig till sina mäns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
