Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unge och de gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fraktar han icke. Selina tyckte sig ligga vit) en strand fall af
klfppor, på en öppen redd utan skydd for vinden, och beständigt
tyckte hon sig märka, hora hofvet blef mörkblått derute, och
väntade att blifva sliten från sitt faste. Detta gjorde henne
orolig, skapade förställning, plågade henne; ty allt detta var endast
nödankare, som hon kastade ut, derföre att hon låg för nära
land. Der ute på djnpet hade hon ej behöft någotdera.
Yi hafva svårt att tänka oss ett sådant lapdlöst väsende,
vi som äro vanda att endast gå, inomskärs och på kanaler, ibland
ej en gång med egna segel, utan varpade genom farvattnet af
krafter utom oss; vi äro kustfarare och kanna ej begripa hur ett
fribytarfartyg kan flyga kring håfven och blott då och då for
nödfall skall söka land.
Liksom i det stora verldshafvet strömmar af olika tangt
eller uppvärmdt vatten under hundradetal af mil g£ fram utan
att blanda sig med hvarandra, hafva menniskostammarne flätat sig
ihop med h varand ra, genomträngt hvarandra, men dock ej på
århundraden, snart årtusende, sammangjutit sig till ett. Denna
sammangjutning, utan hvilken denna menniskomassa ej kan ntgöra
en mensklighel går långsamt och ännu växa otaliga särskilta
nationaliteter opp bredvid hvarandra, med hvar sitt artmärke, med
hvar sina traditioner, behof och förhoppningar.
Så sträfvar bland Europas folk ännu ziguenarfolket omkring,
till trots för alla lagar ooh liksom för att håna civilisationens
försök att förädla. Det finnes mycket godt hos denna folkstam,
ett ridderligt sinne, nedtryckt till grymhet i slafveriet, och en
stolthet som ej böjer sig för våra lagar. Det är tydligen ett
ökenfolk, en nomadstam, som möjligen en gång under en despotfek
styrelse kunde sammanhållas till storverk, men som, så snart detta
blodiga tvång upphörde, återgick till nomadlifvet och ej kan
inpassa sig i våra former, emedan det föraktar våra straff och ej
bär aktning för lagar så, som för godtycket. Snart har denna
9tam utslocknat, liksom dessa ursprungliga menniskostammar alla
göra, som Nordamerikas vildar, som våra lappländare och som
invånarne på Van Diemens land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
