- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
68

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämna Peringsköld, som beskrifvit hela arkens in- och utredning
så noga, att ett barn kan begripa att det så hafver tillgått.
Icke förglömmandes ättartalet från hvilka Svea och Götha
konungar uppspringa.»

Vid alla dessa citater framdrog han de gamla böckerna eller
ritningar ooh visade sin vän; ty mannen var en af dessa, som
ej våga tänka utan citation och ej kunna fatta en sak, om den
ej varit förut yttrad af någon auctor.

<rJag kan», återtog han, sedan han utvisat de omtalade
tingen, ffjag kan visa min gode vän en hel hög bref, som jag har
från Scarinius i Abo, från Rhyzelius i Linköping och Stierneman,

om dessa ting; de tänka väl icke som jag, som tycker att en

forskare framförallt bör söka sitt eget lands ära och gamla
idrotter; men de hafva dock ej i allo kunnat motsäga mina
argumenter för att Svea land och rike är det äldsta i verlden och.

efter syndafloden först med sina berg stack opp öfver sjön,
hvilket ses af de stora stenarne, som tydligen äro förda från våra

berg och ligga i Tyskland och längre söder ut.»

«Vill icke Hedvig», hviskade Adelsson till flickan, «ut på
saltsjön en stund i afton?»

«Jo, det vill jag visst», hviskade hon, rodnande af blygsel
för sin gamle far, som under detta tysta, fastän oskyldiga samtal
ej märkte något, utan gräfde i sina pappersluntor, för att få reda

på ett bref från Stierneman, angående den Mogogska ättetaflan.

Det var en egen konst att leda den gamle mannen från
sitt ämne och föreslå en rodd utåt saltsjön, som i sommaqvällen
utbredde sig lugn och klar nedanför fönsterna och speglade i sitt
skote de höga husen, -kyrkspirorna och de mörka skogslunderna,
som gingo in på staden. Det lyckades likväl, och en timma

derefter sutto der tre menniskor i en liten båt, som sköt med

god fart mot Djurgården.

De trenne resande hade tankarne åt olika håll.

Hedvig gladde sig som ett barn åt att få komma ut i det

fria, att få i aftonsvalkan glida öfver vattnet och leka landtbo
på en stund; hennes far var egentligen icke med, ty’hans tankar
flögo geuom århundraden, som försvunnit, och gjorde
bekantskaper med en mängd kungar och herrar, som aldrig funnits
annat än i de lärdas inbillning; och Adelsson hade blott tankarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free