- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
78

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Figuren? Nej, men hufvud har hon.»

«Ja, du har Uppfostrat henne sjelf, efter dina principer.
Gud låte dem bära god frukt!»

<*Du är ej nöjd med hvarken Ludvig eller henne?»

Baronen steg opp och gick några slag öfver golfvet; ändtligen
stannade han midt framför baronessan och fixerade henne skarpt.
«Gud gifve den* bära god frukt, sade jag; men det ser ej så ut.
Det är mitt fel; jag har ej vårdat mig om mina barn, har lemnat
dem åt andra, åt dig, Juliana, och — men . . .»

«Det låter som du vore missnöjd med dem. . . . Det är
ändå dina barn, ditt blod rinner i deras ådror.»

«Ja; men Ludvig gör mig sorg. Att han tillhör mittparti
år jag ej emot, men han intrigerar åt alla håll, är opålitlig for
alla, och störtar sig slutligen . . .»

«Det är förtal, käre Sigfrid.»

«Gud låte så vara! Ack, Juliana, jag ville så gerna älska
honom; men är han en öfverlöpare, en menniska utan öfver-

tygelse, så är han ej längre min son.»

«rAck, ack, hvad de partitiderna äro olyckliga!» suckade
friherrinnan, «de kasta split och oenighet mellan föräldrar och barn.»

«Förblanda icke begreppen; man kan vara partiman och ändå
en hederlig menniska, och jag önskade långt held re att Ludvig

vore en ärlig ’mössa’ än en dålig ’hati»

«Åh, käre Sigfrid, när vi komma till Stockholm, så får du
nog se att Ludvig är dig värdig; men hvad har Marianne gjort?

Du är ej nöjd med henne.»

«Marianne är ett barn. Ser du, Juliana, ett barn skall vara
ett barn, jag älskar ej denna kalla artighet, denna undvikande

slughet, med hvilken hon behandlar mig. Kan hon någonsin

rent ut och öppet bedja mig om något? Nej, allt skall gå

krokvägar, hon skall narra mig att gifva sig det hon önskar, hon
skall hyckla sig till ...»

«Håll, Sigfrid, du gör henne orätt.»

crGanska möjligt.»

«Hon älskar dig oändligt, men har tillika en sådan fruktan j
för dig ...»

crFruktan ?» I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free