Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stånd att röra sig ur stället vidare, än att han släpat sig till
väg-kanten, der han qvarlåg ända till dess den gode Adolf Fredrik
hörde hans klagan och befallde kasken stanna.
Man examinerade den skadade och i korta, afbrutna ord fick
man veta, att han var en fattig ziguenare, som födde sig med
skärslipéri.
«Hvad skola vi göra?» yttrade Adolf Fredrik upprörd; «ban
kan dö, om han ej får hjelp i tid; vår lifkirurg är före, vi måste
skaffa honom härifrån.»
«Men huru kunna vi det?» frågade drottningen; «här finnes
ej mer än två vagnar, vår egen och begge fröknarnes.»
(Ja, jag vet ej, men härifrån måste han, hjelp skall han ha;
vi kunna ej lemna honom hjelplös efter oss.»
«Der är rum i vår vagn», yttrade Katarina till drottningen,
«godt om rum; der kan han ju åka, om ers .majestät så vill.»
«Goda barn! Goda välsignade barn I» yttrade drottningen
rörd och klappade sin favorit på kinden. «Fröken Liitzow»,
fortsatte hon, vändande sig till kungen, »erbjuder mannen plat9 i
deras vagn.»
«Det är ädelt, lilla Katincheu», sade Adolf Fredrik; «så skall
det vara; hjelp karlen in i fröken vagnen, det får gå till dess vi
råka Schiitzer.»
Detta skedde; den arme mannen leddes med mycken möda
till fröknarnes vagn, men kunde ej som hofbetjeningen ville sitta
på kuskbocken, som saknade ryggstöd; han fick derföre plats
inuti vagnen.
Fröken Dernath, som under hela uppträdet förblifvit stilla
och orörlig, hade ej hört samtalet och ville i början icke, och ej
förr än Katarina försäkrat att det var de kungliges befallning,
tillåta den besynnerliga gästen inträda. Hon ryste tillbaka för
mannens mörka figur och drog sig, alldeles som om hon varit
i ett vilddjurs håla, in i vagnshörnet. Katarina deremot
understödde honom, då han hade svårt att hålla sig upprätt, och
tycktes ej göra någon betraktelse öfver det besynnerliga i situationen.
Resan fortsattes, och dels af medlidande, dels för att ha
något att sysselsätta sig med, samspråkade fröken Liitzow hela
vägen med sin okände sjukling, hvars drag i mörkret ej kunde så
noga urskiljas, men som tycktes vara omkring några och trettio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
