- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
116

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Nej, Ludvig, ej förr än allt är godt. Farväl, öfverste, tag
er auditör med er och gör för öfrigt er tjenst. Utan sällskap,
kom ihåg det, utan sällskap, med post för dörren och med förbud
för posten att tala. Farväl!» ’

Ofversten bugade sig djupt för den mäktige mannen och gick,
följd af Ludvig, som förgäfves sökte att få ett ögonkast af sin far.

Unga baronens utseende var så tydligen en spegel af ett
nedslaget sinne, att sjelfve Björkman med sina balfslutna ögon
observerade det.

Sedan de främmande gått, inkallades en ny tiir baronen och
betjenterna fingo tid att tala.

«Det var hin hvad vår unga nådig baron såg nedplattad ut.»

«Det var för dufslaget», yttrade Trojlin. «Hvad var det jag
sade; >der står ej rätt till.»

«Men att nådig baron tog det så hettP»

«Hett? Jo, du kan vara säker, si hon är en simpel
menniska, och nu vill visst lilla karlen att unga baronen skall gifta
sig med henne.»

«I then natten fingo thé intet.»

«Ja, det förstås; men emellertid så gör det godt på unga
baron, som fått litet mothugg. Han var så grymt förnäm,
kantänka, och kallade oss alltid för han och han.»

«Sjelfva gamle baron säger namnet.»

«Ja, för si han är folk han.»

«Visst har unga baron ärft en smula.»

«Af mor, ja.»

«Ja just så, af mor.»

«Der är högmod der. Ha ha ha! Mins du hur det kostade
på att drottningen tyckte om lilla fröken Liitzow? Kantänka, en
fattig löjtnants dotter! Det gick i magen.»

«Men så är hon slug.»

«Och så fin i sitt spel, så att vår fröken kom med.»

«Känner jag vår rätt, så får den andra sina slipade dagar
deroppe.»

»Derute skall du säga; de äro vid Loka.»

«Ah ja, det kan vara detsamma; men vår hon är en afbild

af mor sin.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free