Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Komprometterade ? Hvarför ?»
«Nå, likagodt, ni skall få er vilja fram, men kanske ni
önskar att icke fröken von Liitzows korrespondens kommer ifråga?»
återtog borgmästaren lugnt och fingrade sitt styfva krås.
»Herr borgmästare, jag . . . jag ser, jag märker, jag är högst
förundrad . . .»
«Öfver att ni är förlägen», inföll Eehnhorn med en
genomborrande blick.
«Min fästmö . . .»
«Ja, just er fästmö, min goda vän; ha ha ha, tror ni ej, att
jag genast insåg historien, att er uppgift var osanning, och att
flickan skrifvit till Wernerhjelm och ej till er.»
»Jag . . . jag bekänner att min . . . min tillgifvenhet»,
stammade Ludvig vou Dernath.
»Likgodt, min baron», återtog Eehnhorn, »ni vill således att
hans bekännelser icke skola i sin helhet komma till protokollet.
Är det icke så?»
»Jag kan ej neka, att ... att ....»
«Vet ni hvarför jag nöjde mig med er uppgift?»
»Nej.»
»Jo ser ni, herr baron, ni är en smula oförsigtig, er hade jag
alltid fast när jag ville. Ni sitter ju», tilläde han med ett kort
skratt, »redan i rättvisans klor, min gode vän . . . åh blif inte
ledsen . . . men ni må?te erkänna, att jag gör en uppoffring för
er, om jag låter rättvisan blunda. Som ni vet, så är högvälboret
blod ungefär lika med det , simpla folkets, blott mau har mod och
kraft att låta det rinna .... nå nå, svimma inte, min bäste;
jag är ju er vän. Ni bjuder mig väl på bröllopet?»
«Ja, oändligt gerna. Ni skall bli min käraste gäst.»
«Verkligen? Jag förmodade, just det af en så habil ipan som
ni; men, min vän, sätt er, vi skola talas vid.»
Eehnhorn fattade den förskräckte baronens hand med sina
iskalla knotiga fingrar.
«Hör på, baron von Dernath, vi kunna tala förtroligt. Ni
är i mina händer, det finner ni, men ni kan slippa lös om ni vill
. . . vill ni?»
»Ja, för Guds skull.»
«IIör på: ni blir rik med tiden, om ni . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
