Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all denna ifver, glömde han icke sin Hedvig; dagligen frågade
han efter hur snart hon skulle komma, och då detta dröjde, blef
han allt mera orolig. «Hon kunde väl åtminstone skrifva och
säga om hon har det bra eller dåligt, om hon lefver eller är död»,
yttrade han en dag, och detta gjorde att ett litet ljus gick opp
för Karin. Det dröjde icke heller länge, förr än Gerhard hade
låtit skrifva ett bref i Hedvigs namn. Karin bar mycket
förnumstig in det till sin herre.
«Bref från Hedvig!») ropade gubben i ytterlig glädje och
kysste papperet; «men Hedvigs stil är vackrare än förr, alldeles
inte lik sig — åh ja, det gör öfningen.»
Detta bref innehöll många försäkringar om kärlek för den
gamle fadern och underrättelsen om att hon hade en så god tjenst,
hos ett så nådigt herrskap, att hon gerna ville stanna qvar.
«Ja, ja visst får hon det, ty här hemma ha vi ingenting att
lefva af — jag förtjenar inga pengar. Det är lycka, Karin, att
du kan spara på kassan — spara du, spara du, nu ha vi
ingenting att få förr än perpetuum mobile är färdigt, då skola
ständerna betala 20,000 daler för upptäckten och göra mig till
kommersråd. Gud ske lof att Hedvig är nöjd med sitt ställe! Tror
du att hon har det bättre der än här?»
«Ja, det är säkert det, bäste kamrer», sade gumman, nära
gråtande, «der hon är, har hon mycket bättre än här.»
«Gudskelof för det, Karin; man kan aldrig tacka Gud nog,
då barnen arta sig väl och komma bort ifrån uselheten till ett
bättre ställe — men snäll är hon, som tänker på mig. När går
posten? Jag skall svara genast.»
Gubben författade ett långt, tätt skrifvet bref till sin Hedvig;
det sysselsatte honom i två dagar. Han fick svar, och sålunda
blef äfven detta en sysselsättning för den olycklige, som ej visste
sin förlust och åter var inne i den lyckliga villfarelsen, att vara
ett nödvändigt hjul i det stora verldsuret.
Att vara nödvändig för någon, är en tanke som dunkelt
lore-sväfvar barnet då det äflas att hjelpa sina föräldrar; springa
ären-der och deltaga i allt; att vara nödvändig smickrar den fullväxte
mannen, och sjelfve den gamle vid grafvens brädd vill ej vara
öf-verflödig; om ej mera, han vill vara den, hvars välsignelse
varmast hvilar på barnens hufvud — den är också nödvändig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
