Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Jag är knappt igenkänd», yttrade öfversten och haltade fram
till sin fordna, sin enda förtjusning. «Katarina, vi se hvarandra
sent åter.»
«Det är ändå Fredrik», sade hon,-»jag känner igen rösten och
ögonen . . . välkommen, baron Wernerhjelm! sätt er här vid min
sida, det besvärar er att stå så länge.»
Den gamle baronen smålog vänligt.
(»Presentera barnen for mig — är detta din sonP»
«Ja, det är Göran, och detta är åter hans son Georg. Detta
är», tilläde hon dröjande, «min fosterdotter, Sigrid — Sigrid . . .»
«Sigrid, ett vackert namn, och mera?»
«Sigrid Eehnhorn, herr öfverste.»
«Eehnhorn . . . jaså. Men vidare?»
«Detta är en annan min fosterdotter, Selina Ossman.»
aOssman! Lefver gubben än? Nej, det är omöjligt, eller
lilla Selim, som räddade mig?»
«Lilla Selim är nu en gubbe», sade Selina, «jag är hans dotter.»
«Kom, flicka, låt mig omfamna dig för din farfars skull!»
ropade öfversten och tog Selina i sina armar.
«Säg ett godt ord åt Sigrid också», hviskade friherrinnan sakta.
«Sigrid Eehnhorn, kom, flicka», sade öfversten, crdig omfamnar
jag för din egen skull. Men jag ber om förlåtelse, hvem har jag
den äran?» frågade öfversten och visade på mamsell Pjorry, som
under denna scen nigit tio gånger utan att någon märkt det.
((Mamsell Pjorry, mitt sällskap och min vän.»
»Jaså, mjuka tjenare», yttrade öfversten tvärt, så att mamsell
Pjorry icke kom sig för med verserna, utan hviskade till Selina:
«De der republikanerna hafva inga seder, de äro plumpa och
råa, hela sällskapet, de må vara europeer eller amerikanare.»
Det dröjde ej läfige förr än öfversten, sittande i en beqväm
länstol, var inbegripen med baronen i beskrifningen öfver den
amerikanska plogen och den amerikanska pinnharfven med leder
på. Småningom öfvergick han på andra ämnen, talade om det nya
fäderneslandet med förtjusning. «Men», tilläde han, ((nu är jag
gammal och ser du, Katarina, jag längtade hem, fastän jag en
smula skämdes för min figur.»
«Den är förvärfvad i kampen för folkets frihet», inföll
mamsell Pjorry.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
