Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Der ha vi riksekonomeu, fideikommissarien», skrattade Selina.
«Nå, bäste herr general, hvarför skulle militären då vara enklare
klädd? Kanske det kostar penningar? Ha ha ha! Gissade jag rätt?»
«Åh nej, flickor, det der förståu J icke, det der går öfver er
horisont»
«Mjukaste tjenarinna, jaså, herr fänriken tycker det; eljest är
jag en amazon och &kulle, om det gäller, försvara mitt . . .»
Selina tystnade och en lätt skugga flög öfver hennes ansigte.
»Mitt? Hvilket? Tala ut, Selina.»
«Mitt lif, menade jag», sade Selina med ett tvunget skratt.
«Och derför stannade du midt i meningen, Selina», sade
Georg ömt; «nej, jag skall säga dig hvad du menade — mitt
fädernesland — det var det du menade.»
Selina slog ner ögonen utan att svara.
«Har du då ej fädernesland der du har dina vänner? Är ej
farmor din mor, vi dina syskon? Svara, Selina!»
Selina började skratta. «Det låter som skulle fänriken vilja
spela rollen af biktfar. Nå väl, jag har ju ej sagt allt det der.
Visst har jag fädernesland, ty jag är född i Sverige; föräldrar, ty
min far lefver, och riktigt nog, här har jag mor och syskon.»
<Ja, Selina», hviskade Sigrid.
«Emellertid», återtog den unga ziguenerskan, «förefaller det
mig ibland litet underligt, och det skolen J ej räkna så noga . ..
men vi kommo alldeles från ämnet för vårt samtal, arméens
be-klädnad.»
Georg skrattade. «Nå väl, hvad skulle du säga om vi använde
våra provinsdrägter, om folket härifrån, vårt regemente, komme i sina
blå kläder, dalkarlen i. sin hvita pels, och så vidare, någorlunda
likformigt klädda, men ej annorlunda än man kunde bådas ur
huset?»
«Jag fruktar», sade Selina med ett försök att skratta, «jag
fruktar att mitt folk, våra kungliga trupper, skulle bli minst
uniforma. En nation i trasor kan ej uppställa en regulier armé.»
«Men bra soldater skulle de bli», inföll Georg.
«Åh ja, ett slags kosacker.»
«Det är ändå rasande att det skall vara en särskild tjenst att
slå ihjel folk och låta slå ihjel sig. Fordom, då den der borgen
byggdes, voro alla soldater, alla försvarade gård och grund, hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
