[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Det var imagination», sade Sigrid.
«Men, Sigrid, att flickan eftex* en koH sjukdom dog i samma
ögonblick, sextio mil derifrån, var iugen inbillning. ’I lif och
död’, säger alltid gubben; ’ser fänriken, derföre är jag en
gammal ungkarl’.»
«Tror du allt det derP» sade Sigrid.
«{ag hvarken tror eller förkastar; men äfven om jag icke tror
det, så vill jag tro det, ty, Sigrid, huru nära skulle vi ej vara
hvarandra, huru sammanslutna till ett, om vi insåge det eviga sam*
bandet mellan oss alla och hade evigheten omkring oss . . . Jag
tror ej att allt detta hat, all denna småaktighet, som nu styr
menniskorna, skulle ha makt, med oss . . . och hvarföre är det
väl omöjligt P Vi kunna ju nu lefva i en period som svarar mot
den, då djurens ungar ännu ej börjat se.»
Sigrid smålog. «Tala vid mamsell Pjorry om det der, käre
Georg, hon är så förnuftig och har så läst in sig, att hon ej tror
på något; det är frukten af hennes arbete.»
«Men du tror väl, Sigrid P»
«JagP Ja, på mycket, för mycket, Georg.»
«Och du är lycklig att kunna troP»
«Ja, både på Gud «och menniskor . . . jag har inga elaka
erfarenheter.»
«Goda Sigrid!»
«Det låter nästan som du ansåge det for en förtjensf, att jag
ej är ond och vresig», smålog deh vackra flickan.
«Goda Sigrid . . . säg nu rent ut, hur tycker du om mig?»
«Jo, ganska bra. Du är nära lika förtjusande som löjtnanten
på Hållstorp, fastän ej på långt när så stadgad.»
«Skämta iokel»
«Nej, käre Georg, jag dömer efter Reginas vittnesbörd, och
då är Josias nära en engel i godhet och en Gud i förstånd.»
«Men. Sigrid, nu frågar jag./.ville du, som hon jag nämnde,
säga till mig: i lif och död t»
Sigrid slog ner ögonen, men smålog strax derpå ooh sade:
«Det är god tid med det. Om jag efter en hastig sjukdom dör,
skall jag passa på.»
«Säg, säg», återtog Georg allvarsamt, ty han märkte ej
hennes svar, «säg, säg, Sigrid ... i lif och död!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
