Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt och hyggligt, så kunde man hoppas att du läste ett bref till
slut, att du liksom söge all den honung, som det kunde innehålla.
Men, dess värre, du är ej en dylik person; det är ett otacksamt
göromål att skrifva till dig, ty du ser blott på början och på
slutet och säger: han mår bra. Kanske du sedan der och hvar
ögnar i brefvet, för att få veta ungefärliga innehållet, och sedan
kastar du det i papperskorgen och besvarar det på ett ungefär,
det vill säga, du besvarar ingenting, man ser tydligen att du ej
läst brefvet; men likgodt, jag skrifver ej till dig, fastän jag skrif-
ver fullt ett bref — för att, gissa! — för att lugna mina kän-
slors öfversvallning.
Jag har sett, jag har talat, jag har dansat med en flicka, som
är det skönaste, det naivaste, det nättaste och behagligaste jag sett.
Sedan jag blef förtjust, ha några mina vänner, som äro er-
farna och lugna betraktare, vetenskaplige kavaljerer, sagt mig att
menniskobarnet — ack, jag ville säga englabarnet, men det låter
så romaneskt — är en icke så obetydlig smula kokett. Men är
detta koketteri, så är det verkligen skada, att de ej alla äro ko-
ketta; så älskvärd, barnslig, glad och ledig synes hon vara. Jag
må säga att jag emellanåt sökte sansa mig och tänkte ungefär så
som då jag gjorde mitt officerskalas och råkade att bli upprymd:
«Nu är du visst full, Conrad, nu skall du gå tiljan vackert och
ej dricka mera». Så ungefär tänkte jag då jag betraktade ljus-
kronorna, som glindrade i höjden, eller åsåg någon herre, som i
sitt anletes svett var en glad gosse; men när jag såg på henne
och hon smålog och halft förtroligt, ungefär som ett gladt barn,
gjorde någon oskyldig anmärkning och lät mig se in i ett par de
aldra klaraste ögon, då var det förbi med föresatsen och mitt
hjerta var ej i stånd att gå efter förnuftets träaktiga tiljor.
Denna flicka är någouting mera än en vanlig flicka. Före-
ställ dig en engel, hvars första öden ligga i ett dunkel —# hon
har kommit in i societeten, man vet ej hvarifrån, hon har kommit
just som englarne föreställas på altartaflorna, ur ett moln, ingen
vet hvarifrån. Nu är hon emellertid dotter till en svåra rik man,
en liten rätt rolig person, som talar politik värre än kammarrådet
dernere, men blott håller sig inom ett enda stycke af vår tids
historia — nämligen titanen på Sanct Helena; godt och väl, men
han är död och pygméerna äro männen för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
