- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
113

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Ja, det är naturligt.»

«Det. lärer varit dit«han reste, när han så plötsligen försvann
härifrån. Man kan aldrig veta när man hittar *m lycka, säger
ordspråkets

«Nå, och vidare?»

«Jo vidare, har ni ej hört det som snart är i hvars mans

mun? . . . blott som rykte, det förstås, men ändå ganska visst.»

crHvad då? Tala ut, herr assessor.»

«Jo, vet ni ej att han lär vara förlofvad med den sköna frö-
ken Constance von M., den unge grefvens syster, en af Sveriges
skönaste flickor, ett mål för allas beundran.»

«Men, men det är en dikt», yttrade kamrerskan häftigt ska-
kad; «så nedrig trodde jag honom icke vara.»

aNedrig? Icke ligger deri något nedrigt att han gjort sin

lyeka? Det är blott besynnerligt huru han kunnat få gamla gref-
vinnans bifall; men sonen är allrådande der i huset och han har
väl så velat.» ^uv x u ‘°°°

«Jag kan ej komma från min förvåning.»

«Nej, inte jag heller i början; men Gud gifve den unge
mannen all den lycka, som jag tror hans ädla karakter förtjenar.
Det är alltid en glädje att se lyckliga menniskor här i verlden;

och den som fått Constance von M. kan i alla afseenden kallas

lycklig.»

«Ar hon så skön?»

«Ja, verkligen. Hon är en stark brunett och således i det

fallet olik er sköna.dotter; men hon täflar med henne.»

«Åh, det är visst ej något . . . men Annette är så god, så

god; hon har ett hjerta . . .»

«Som hon bildat efter sin mors.»

«Ack ja, vi ha alla fel, ingen är fullkomlig.»

«Det tyckes ej falla er in, fru kamrerska, att just denna re-
flexion bevisar, att ni ej behöfde göra den, ty den som kommit
längst i vetenskap, tror sig alltid okunnig; han ensam ser huru mycket
som felas. Så1 är det äfven i den himmelska vetenskapen att vara
en «ann kristen. Ju längre man nått, ju högre man kommit, ju
mera ljus nådens - sol kastar öfver vår själ, desto mera äro vi i
stånd att märka de, obetydliga fläckar som återstå på dess grund.»

C. A. Wetterberghs Samlade Skrifter. VIII. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free