Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s& afgjordt misstroende till sin förre favorit, att hon nu mera ej
vfigade saga honom något.
«Se så, nu är den saken uppgjord», mumlade Svaning, rul-
lade ihop de afklippta kuvertlapparne och kastade dem i pappers-
korgen; «nu återstår det andra.
«Det andra P Ja det har visst inga svårigheter i sig sjelft,
men det är ej jag som får slå upp. Således får jag, då jag be-
tänker saken, icke väcka frågan; ty att hon utan betänkande låter
mig fara, derom är intet tvifvel. Hon verkligen hatar mig, Gudi
lof ... men hon är slug . . . slug som qvinnorna alltid äro.
Hon inser min ledsamma ställning, inser att jag omöjligen . . .
men hon vill stå som ett helgon, hon vill att jag skall göra för-
sta steget.
«Nå, vi få se, vi få se!» smålog den gode mannen och gnug-
gade händerna.
• Några dagar derefter var han hos Millers och inledde genast
samtalet på sin förlofniug.
«Min älskade mamma», yttrade han, «kan väl ej undra öfver,
att jag ej längre kan dröja med att förena mig med Annette.»
«Men dermed kan man väl dröja.»
«Nej, älskade mamma, ej mer än en månad, då måste allt
vara afgjordt. Annette måste besluta sig, min älskade mamma,
hon måste besluta sig ... ty mitt hjerta har länge nog varit
plågadt af denna fasliga känsla af ensamhet, som jag förnummit
allt sedan jag fått ett föremål, kring hvilket alla mina tankar
röra sig.»
»Men, min bäste Svaning, Annette är ej beredd på att ni nu
skulle fordra en så snar uppfyllelse af hennes löfte; ni vet också
hvilken inre strid det kostat henne.»
«Ja, men det är just denna olyckliga strid, som måste ta
slut en gång. Hennes köld pinar mig, fastän jag är öfvertygad
om, att min innerliga tillgifvenhet snart skall smälta isskorpan
kring hennes hjerta.»
Fru Miller var verkligen i förlägenhet, men fattade sig och
8ade: «Vi skola låta Annette sjelf döma.»
Annette blef således tillkallad, men som Dora var hos henne,
så måste hon följa med in till frun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
