- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
225

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Hör ni, kapten, hon väljer sjelf», anmärkte kammarjunkaren.

«Ja» jag hör det.»

»Blif nu lugn, barn, da gråter alldeles ner min klädning Du
vet inte huru grannt jag har på LiQevik.»

Flickan steg upp och torkade sig i ögonen.

»Mycket grannare än du anar.»

Flickan tog ett steg tillbaka.

«Du skall få vackra kläder, kanske till och med silkeskläder.»

Ännu ett steg gick flickan baklänges.

»Du skall få med mig åka efter spana.»

«Nej, nej», ropade Stina utom sig och bängde sig fast om
gamla mormors hals. »Behåll mig qvar, mormor, jag vill ej! Jag
vill ej bort från grindstugan.»

»Men kanske det är din lycka», hviskade gumman genom tå-
rar; ty hon höll mycket af barnet.

»Nej, nej! Hör ni, mormor:

Och kom da till mig, och blif min brud,

Mer skönt har jag än du anar.

Du klädes i siden och perleskrud,

Till spann får du snöhvita svanar.

Men följ ej de lockande ljuden»,

sjöng hon sakta.

«Hvad är detta, jag förstår inte», yttrade grefvinnan; ((hvar-
för vill hon ej nu mottaga mitt tillbud, hvarför sjunger hon?»

»Åh jo, det är visan om Näckrosen, som er sonhustru sjöng
då hon stod vid sjöstranden. Folket har hört den och lärt sig
den.»

»Det var ^besynnerligt.»

»Alldeles inte; flickans mor varnar henne i den visan — och
sin mor bör hon lyda mera, än både mig och er, grefvinna.»

»Du vill således inte?»

»Nej, nej!»»mumlade flickan och skakade det lockiga hufvudet.

»Men kom ihåg allt, vackra kläder, präktiga rum, spann ...»

»Nej, nej, aldrig!»

»Jag kan således ej hjelpa dig?»

«Nej, min lilla goda nådiga fru», sade Stina och knäppte ihop
händerna under det att tårarne rullade ner för kinderna; »låt mig
C. A. Wetterberghs Samlade Skrifter. VIII. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free