Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Struntén, du, du blåser flöjt», sade Rumlander, «hör du efter,
slå dig i slanger med karlen och hå honom att sätta sig vid vårt
bord, så kunna vi pumpa honom på nytt. Sådana der musikan-
ter hafva alltid en hop sällskapsbildning och äro vanligen roliga
kusiner.»
»Gå sjelf, Rumlander»; sade Struntén.
»Nej f-n, du är musikalisk, du kan prata ditt och datt med
karlen — gå du — är h*n rolig, så komma ni till mig i mor-
gon qväll, så skola vi dricka ett glas, ta oss ett litet dulgarus
och hälla i honom så pass, att ban skall se sju solar på himlen
när vi vräka upp honom i kärran.»
Förbannadt treflig och gästfri karl, den Rumlander — han
ar eljest handlande här i staden och gör i tjära ganska betydligt.
Detta löfte verkade. Struntén steg upp och gick fram och
åter några slag.
Vår lille resande herre satt helt lugn och smuttade på sin
toddy, utan att säga ett enda ord.
»Det är obehagligt väder i dag», började Struntén, »min herre
har väl rest lång väg, fast man hinner inte långt? Jag föreställer
mig att vägarne stå som en välling.»
»Nej, som gröt», inföll den resande.
»Jaså, de äro då så mycket svårare. — Min herre, förlåt,
jag vet inte titeln —»
»Gör ingenting, alls ingenting.»
«Hå, ber om förlåtelse — men jag är kommissarien Struntén,
sakförare här i staden.»
»Jaså — jaha.»
»Min herres instrument bar kunnat taga skada.»
»Instrument?»
»Ja, der i lådan.»
»Jaså — nej det är en gammal guitarr.»
»Min herre trakterar då detta instrument?»
ffJaha, något — då jag var på kansliet i tiden, så spelade
första kontoristen rätt bra guitarr, och så sa’ han: hör på, Allsing,
sa’ han, vill inte Allsing lära sig klinka, sa* han — och så lärde
jag mig klinka — ja, moster min — hon bor i Ruckleköping —
är alldeles förtjust i mitt klink.»
»Jaså, jag har då den äran att tala med herr Allsing?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
