Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja visst, hvårföre kan det ej få spöka i en lotskoja, eller äro
spökerier endast inskränkta inom det trånga rummet af en eller
annan menniskohjerna?
Låtom oss således ta för afgjordt att der spökar; de lärde
må sedan gerna upptäcka den «naturliga» orsaken; kanske vi
begripa den lika litet, som ett verkligt spökeri; men det gör
ingenting till saken, blott vi tro oss begripa den och kunna afklippa
hela undersökningen med ordet: det är naturligt.
Det kan emellertid vara åtskilligt hos vår egen varelse, många
egenskaper, många förnimmelser, som i sig sjelfva äro ganska
naturliga, det vill säga verkligen tillhörande vår natur; men som vi
icke begripa och derföre kalla öfvernaturliga och, om vi äro rätt
förnumstiga, neka såsom rent af dikter.
Yi veta verkligen ingenting om huru ögat egentligen verkar
då det ser — ty det är alldeles ingenting att fundera ut att det
är en sorts binocles; och när vi känna det, fatta vi jemt och nätt
så mycket, att vi borde veta oss veta ingenting.
Men likgodt, det beror endast på konstruktionen af hufvudet,
om man skall begripa någonting enkelt — och vi rå lika litet för
om vi fått ett fyrkantigt, der visheten slagit upp sin
skolmästarestol i hvarje hörn, eller om vi fått ett ovalt, der sundt förnuft
bor midtuti och icke ett obegränsadt sjelfförtroende intagit
öfver-sta våningen.
Emellertid spökar det i lotskojan på Lindöskär och det kan
vara nog. Den som tviflar kan flytta dit, ty lotsen tviflar allde-
les icke — och den saken måtte väl han bäst veta.
Der voro många barn i lotsålderman Thorssons stuga. Det
var för många herrans år sedan; men blott en dotter var då vuxen
opp och sjutton år gammal.
«Herre Gud, att mor också varit sjutton år!» säger en flicka,
som en vacker sommarqväll sitter framför det öppna fönstret och
talar med en gosse blott två år äldre.
(’Vet du, Johannes, det var många barn i morfars stuga och
fattigt se’n; ty det skall du tro, det växer ingenting här ute och
icke just många skepp löpa in denna vägen, utan gå utomskärs,
obh då hade morfar långa resor och knapp förtjenst.
«Men allt gick ändå bra; ty morfar var flitig och
ordentlig han, och mormor se’n, den beskedliga rara mormor var god,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
