Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gammal mormor här i huset, Herre Gud hvad det var för en
rar gumma; men hon dog härom året.»
«Jag förstår, der uppe, det gör ingenting till saken», inföll
magistern.
«Åh nej, hou dog der borta i vrån midt under klockan. Ah
nej; men ser magistern, det är som så, att det inte är så utan
att hon går igen — hra, bara skrock, hra, fast det förbanna mig
är lifslefvande sanning, som att jag sitter här.»
ffJag är ej skrockfull, kära lotsålderraan.»
((Skrockfull! Jag vill låta skära af mig näsan om inte
mormor går igen och spinner deruppe så att det är lust odh glädje
åt; men si herrn är nog ingen kruka, det ser jag, och dessutom
så är gamla mormor inte farlig hon utan god som en engel, så
död hon är och begrafven.»
Den unge mannen log, ty han visste nog att han var mera
upplyst än kojans invånare. «Jag bor gerna deruppe.»
((Jaha, så är den saken klar; men si, så mycket vet jag, att
hustru min inte för allt i verlden vill ta ut gummans rock; ty
det skulle hon ej ha samvete till — och inte haller ta hit ner
honom, för si hon är ett qvinfolk och en gnista rädd af sig —
fastän hon höll så fasligt af mor sin. Men si det vore, tycker
mor, litet «huskigt» om hjulet började gå och surra omkring midt
för näsan på henne.»
«Bevars, rocken kan ju stå inne hos mig.»
«Ja, det var just det jag ville allerödmjukast bedja om; ty
inte skulle det göra något, men mor der och flickan der skulle ta
illa vid sig och riktigt tycka att gumman skulle oroas i sin graf
— och ser herrn, här i huset ha vi ingenting mer än
förnöjsamheten.»
Den lilla kammaren städades upp, mormors spinnrock fick
behålla sin plats och öfvertäcktes blott med en hvit duk, så att
den fick ett ännu mera spöklikt utseende af en varelse i svepning
stående på tre smala knotiga ben. Här inlogerades nu magistern.
Trakten omkring har ej mycket att erbjuda. Kala klippor
och magra, glesa och liksom sjukliga skogslundar afvexla långa
sträckor inåt landet. Magisterns promenader kunde således icke
blifva hvarken många eller långa, och derföre blef den lilla
stugan i ordets trängre bemärkelse hans enda tillflykt, hans hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
