Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord skyndade hon med ett: aursäkta» från
notarien, hvilken just nu som bäst funderade att hitta på något
intressant.
«Hvad, älskade Ernestine?» blef friherrinnans fråga.
«Ingenting, goda tant! Jag ville blott komma ifrån den der
tråkiga menniskan, vår lilla stads snille, vår Adonis, Apollo och
allt i allo. Han är alldeles odräglig.»
Friherrinnan smålog och klappade Ernestine på axeln.
((Man måste ta seden dit mau kommor. Men, bästa Ernestine,
tala litet nu med mamma, det ser så bra ut.»
Ernestine förstod vinken och satt sedan hela aftonen
tillsammans med sin mor, hvars hand hon höll mellan sina.
Ack, det såg så bra ut!
Notarien hade dock den fasta öfvertygelsen, att man ej kunde
visa sig artigare mot ett ungt fruntimmer, än då man framdrog
dess talanger till allmänt bedömande; han afbröt derföre snart den
ömma scenen genom en anhållan på sällskapets vägnar att få höra
några toner.
((Mamsell Ernestine, hvars röst vi*redan såsom barn
beundrade», sade notarien och fingrade på sin urkedja, ((såsom barn,
ja verkligen, skulle säkert glädja oss litet hvar om vi finge hora
något litet. Musikaliska njutningar äro hos oss sällsynta; men
ändå ha vi haft tillfälle att utbilda vår smak.»
Notarien hade fortfarit Sängre om ej friherrinnan afbrutit
talaren och med en betydelsefull blick på Ernestine sagt: ((Ernestine
nekar oss visst ej det nöjet.»
Flickan klappade sin mor på handen, steg upp och nalkades
pianot.
«Jag är verkligen oförberedd», yttrade hon; «men hvarför icke»»
Hon satte sig ner och slog några ackorder så hårdt, att
majorskan i sitt hjerta fruktade för strängarne.
«Min Gud, hvad det skräller. Mamma får lof att skaffa sig
ett af Rosenvall; vi ha ett sådant alldeles nytt med stålskifva.»
Majorskan slog ner Ögonen; hon behöfde ej svara, ty
Ernestine gjorde en hop proflöpningar på pianot; men Emma
betrak-dade sin mor med ett par ögon fulla af medlidande och tänkte-:
((stackars mamma! du har ej råd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
