- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
123

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Vi hafva», yttrade borgmästaren mycket högtidligt, i det han
beqvämt satte sig i soffan, «kommit hit, min bror, för att af din
egen mun höra orsaken till alla de rykten, som cirkulera i staden.
Bror Prejare är på det högsta altererad icke allenast för den
skurken Klogenfucts (Attanskojs) skull, som har rymt undan hans
nitiska efterspanande och blott lemnat en tom nattsäck qvar på
Hötol Bohemiéme — det är något, som ännu närmare rör honom,
sårar, hm, genomborrar bror Prejares fadershjerta.»

«Ja», inföll Prejare, «mitt arma barn.»

«Bror Prejares fadershjerta», fortfor borgmästaren, «hm, detta
är en öm punkt, en, der smärtans pil tar djupast och farligast,
ja till sjelfva lifvet, och i sanning, om någon af mina sju flickor
skulle få den allra minsta fläck på sitt rykte, så...»

«Men jag förstår ej bror Balkman», sade kamrern i högsta
grad förundrad och altererad.

«Jo, min bror», började direktör Prejare, «jag har med öppen
brodersfamn alltid mött dig, vårt hus har stått öppet for dig,
allas våra hjertan ba tillhört dig — men ett förskräckligt rykte har
spridt sig om dig och mitt enda älskade barn, Bachel.»

«Hvaba ?»

«Du har magnetiserat henne, du har haft en téte å téte med
henne på stadshuset.»

«Och förderfvat en splitt språng ny hatt af Söderströms
fabrik», tillade borgmästaren, «mig tillhörig,»

«Hm, hon sjuknade i valsen — hm.»

«Ja, bror Hoppenroth, jag vill tro på din oskuld — icke kan
en hederlig man, som du, vilja intränga i ett aktadt hus som en
förförare af det enda, det dyrbaraste vi ega, vår enda dotter —
nej vare långt derifrån; men du har emellertid genom ditt snille,
ditt hjerta, ditt utseende — fruntimren fästa sig vid ytan och du
ser rätt bra ut efter dina år — och din magoetism intagit min
dotters hjerta — ja, hon lefver endast i dig — men detta må då
gå; hon må gerna dö, blott hon ej öfverskrider dygdens råmärken
— och det vet Gud hon inte gör; ty hon har fromma föräldrar,
som gifvit henne exempel af dygd, skam att tala om’et — men
hennes rykte — en flickas rykte är som en spegel, man får ej
andas på den utan att det blir fläck. Du har förderfvat hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free