Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans odödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en öfverbefolkad himmel är helt och hållet
subjektiv och illusorisk, att den är tecken på
mänsklig oförmåga och en kvarlefva af den gamla
trångbröstade, aristokratiska tron. »Vörda
din Skapare, lyft upp dina ögon och skåda,
hur han har gjort himmelen», och du skall
få se, att det är verkligen ett demokratiskt
universum, i hvilket dina småsinta
uteslutningar ej spela någon roll. Blef du tillfrågad
om ditt tycke, när jorden befolkades? Skulle
du då bli tillfrågad, när det gäller att befolka
Guds stora, heliga stad? Låt oss lägga
handen öfver vår mun som Job och vara
tacksamma, att vi i all vår litenhet dock finnas
till. Den Gud, som fördrager vår existens,
kan nog fördraga många andra besynnerliga
och förunderliga och halftrefliga ting.
För min egen del är jag sålunda villig att
draga ut de logiska konsekvenserna och
tillerkänna hvarje blad, som någonsin vuxit i
våra skogar och prasslat i vinden,
odödlighet. Det är blott och bart en fråga om fakta:
äro bladen odödliga eller icke? Abstrakta
kvantiteter och den abstrakta
ändamålslösheten — som vi tycka — i så stort
mångfaldigande af så lika föremål ha ingenting med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
