Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Riksdagen - Riksdagens verksamhetsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Sveriges författning och förvaltning.
352
som gåfvo honom rösträtt, eller uraktlåter att
betala sina kommunalutskylder, så fortfar han
dock att vara riksdagsman till valperiodens
slut.
e) Valsätt. Detta kan vara antingen direkt
(omedelbart) eller indirekt (medelbart) d. v. s.
förrättas genom elektorer. Endast för sådana
städer, som ensamma välja en eller flera
riksdagsmän, föreskrifver riksdagsordningen att
valet ovillkorligen skall vara direkt. I städer,
som välja flera riksdagsmän, röstar härvid
hvarje valman på så många personer, som
inalles skola utses; dock kunna dessa städer
delas i valkretsar. Detta har dock hittills
skett blott i Stockholm, i det att staden, så
snart konungen hvart tionde år bestämt
antalet af dess riksdagsmän, delas i fem
valkretsar, som hvardera f. n. välja 4 a 5
representanter. — Men i valkretsar å landsbygden
eller som bestå af flera städer skall det
medelbara valsättet användas såvida icke de
röstberättigade beslutat att använda det
omedelbara. Då förlag härom väckes medelst beslut,,
fattadt inför kommunalstämmans ordförande
eller magistraten, varder sådant meddeladt
konungens befallningshafvande, som från
öfriga till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster och utfärdar
kungörelse om utgången efter som de flesta
rösterna fallit. Om förslag afslås kan det icke
åter upptagas förrän en tid af fem år
därefter förflutit. Om åter förändringen antagits,
träder den i kraft vid närmast följande val
och fortfar, till dess, efter minst fem år, de
röstberättigade beslutat att återgå till det
medelbara valsättet. — Men ehuru
riksdagsordningen alltså som regel föreskrifver det
medelbara valsättet i detta fall, så hafva de allra
flesta valkretsar nu mera antagit det
omedelbara. Vid 1899 års val användes det
medelbara valsättet endast af 15 valkretsar på
landet, men icke af någon stadsvalkrets. — Vid
val af dessa elektorer utgör kommunen
valkrets och valet förrättas inför
kommunalstämmans ordförande på landsbygden och inför
magistrat i stad. Antalet elektorer rättar sig
efter folkmängden. På landet väljes utan
afseende på folkmängden en elektor och
därutöfver en för hvarje fullt tal af ett tusen
invånare. I stadsvalkretsama utses likaledes en
elektor för hvarje stad och därutöfver efter
folkmängden en för hvarje fullt tal af fem
hundra. Vid dessa val har hvar och en
valrätt och valbarhet, som äger rösträtt till andra
kammaren; hvarje röstande har en röst.
Elektorsvalet kan förrättas genom öppen votering,
men riksdagsmannavalet skall alltid ske med
slutna sedlar. De utsedda elektorerna hafva
sedan att på utsatt dag, minst åtta dagar
efter elektorsvalet, infinna sig inför
domhafvan-den på landet eller magistraten i den folk-
rikaste staden för att förrätta val af
riksdagsman. I de valkretsar, där det omedelbara
valsättet användes, röstar hvarje kommun för
sig inför kommunalstämmans ordförande i
lands- och inför magistraten i
stadsvalkretsarna; valprotokollen skola sedan insändas till
domhafvanden å landet och till magistraten i
den folkrikaste staden, hvilka sammanräkna
rösterna och utfärda fullmakt för den som fått
de flesta. Dessa valförrättare skola ock
bestämma dag och ort för valet, sedan de af
konungens befallningshafvande fått
underrättelse om att val erfordras^
f) Besvär öfver valet. Är någon med valet
missnöjd, må han däröfver anföra besvär hos
konungens befallningshafvande i valorten, eller
i det län, där valets slutliga handläggning skett.
Detta skall ske inom åtta dagar efter
valförrättningens slut. Konungens
befallningshafvande skall därefter, liksom vid besvär öfver
första kammarval, lämna andra valberättigade
tillfälle att förklara sig samt därefter fälla
utslag i målet. Den, som med detta utslag är
missnöjd, har att sist åtta dagar efter, sedan
han fått däraf del, till konungens
befallningshafvande inlämna sina till konungen ställda
besvär, hvilka skola i högsta domstolen
afgöras.
g) Arvode. Hvarje ledamot af andra
kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för
resekostnad till och från riksdagen samt
arvode af 1,200 kr. för hvarje lagtima riksdag;
dock att när antingen konungen upplöser
riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans,
eller ledamot af kammaren eljes afgår från
sin befattning under riksdagen, eller riksdagen
sammanträder i följd däraf att konungen, med
upplösande af riksdag, förordnat om nya val,
så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jämte resekostnadsersättning, i
dagtraktamente tio kronor, hvilket dock ej må
öfverstiga sammanlagdt 1,200 kr. Om däremot
en lagtima riksdag afslutas, innan den varit i
fyra månader samlad, så utlämnas hela den
nämnda summan. Enär sålunda ledamot af
andra kammaren har skälig ersättning för sina
omkostnader som riksdagsman, äger han icke
rätt att afsäga sig valet utan laga skäl.
Såsom sådana gälla dels de hinder, som
allmänna lagen upptager som laga förfall, dels
ålder öfver 60 år samt att den valde tillförene
såsom riksdagsman bevistat tre riksdagar, eller
om han är ledamot af första kammaren.
Afsägelse kan ske antingen vid valtillfället eller
mellan riksdagarna hos konungens
befallningshafvande eller under riksdagen hos andra
kammaren.
RIKSDAGENS VERKSAMHETSFORMER.
Lagtima riksdag sammanträder hvarje år
den 15 januari och kan ej utan efter egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
