Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIX. Statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 502 —
Några kommentarer till de nu meddelade siffrorna torde
möjligen anses önskvärda. I fråga om grödan hänvisas då i
allmänhet till hvad som redan i kapitlet om växtodling blifvit
anfördt om de olika sädesslagens inbördes kamp mot hvarandra.
Endast ett par frågor må något närmare skärskådas. Vi
minnas, att hvetet intog en synnerligen blygsam plats i en skörd
vid 1800-talets början.
En flyktig blick på sifferkolumnen för ifrågavarande
sädesslag ger vid handen, att detta eröfrat allt större område. Jå,
man synes öfverhufvud hafva tagit hveteskördar öfverallt, där
det varit en möjlighet. Orsaken ligger utan tvifvel i jordens
stigande kultur och tillgången på härdigare hvetesorter.
Den brådstörtade ökningen af utsädet för hafren från 44,000
till 121,000 hektoliter, hvilken ger sig tillkänna i slutet på
1860-ta-let, är nog i främsta rummet betingad af de tillkomna vidsträckta
nyodlingarna och står naturligtvis också tillsammans med den
stora export af ifrågavarande sädesslag, hvilken vid denna
tidpunkt pågick.
Samtidigt sjunker siffertalet för blandsäden från 69,000 till
47,000. På 1880-talet, då rosten härjade på hafren, kom
blandsäden åter till heders. Dess odling har sedermera ständigt
ökats, sedan spannmålen alltmer kommit att användas såsom
kreatursfoder. De särskilda i blandningen ingående sädesslagen
hafva olika näringsbehof och egenskaper, hvarigenom de
komplettera hvarandra, så att man kan vara viss om en gifvande
skörd äfven under sådana förhållanden, där en dylik beräkning i
fråga om ett enbart sädesslag skulle vara mer än osäker.
Att den i våra dagar särskildt omhuldade odlingen af
rotfrukter står i relation till ladugårdens rationellare skötsel,
ligger ju i öppen dag.
De ofvanstående talen gifva slutligen anledning till den
allmänna reflexionen, att skördarna tilltagit i väsentligt större
proportion än utsädet. För att taga ett exempel gaf hvetet under
perioden 1818—22 ungefärligen 6:te kornet och 1911 närmare
12 :te. Detta ger ett tydligt vittne om jordens stigande kultur.
Som redan i början af detta kapitel finnes omnämndt, ägde
Östergötland år 1804 23,260 hästar.
Orsakerna till stammens storlek i äldre tid äro flera.
»Hästafveln», säger Tham 1854, »är af gammalt i detta län den i
allmänhet bäst vårdade del af kreatursafveln. Landets
hufvudsakligen släta natur lämpar sig väl derför, och den öfverhufvud
taget jämna välmågan hos de besutne jordbrukarne gifver dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
