Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skänkte till Naturhistoriska museet. Han var också samlare av grafisk konst, och
kort före hans död köptes genom mecenater för statens räkning hans samling på
5000 blad (den största i Sverige) för 70.000 kr. och fördelades mellan Nationalmuseum
och Uppsala universitets bibliotek. I många år var han ordförande i Föreningen för
grafisk konst, till vars .skrifter han år 1887 kraftigt bidrog. Han dog i Stockholm 1913.
En broder till denne var Klas Gustaf Sondén, som var född i Kvillinge 1859. Han
genomgick Tekniska högskolan och innehade åren 1879—82 kemistbefattningar i
Tyskland. Han blev 1883 lärare vid Tekniska högskolan samt 1885 ingenjör vid
Stockholms städs hälsovårdsnämnd och föreståndare för dess kemiska laboratorium. 1894
blev han docent vid Tekniska högskolan, lärare i tillämpad värmelära 1904. Hans
arbeten gälla vattenrening, uppvärmning, ventilation ocli gasanalyser, inom vilka områden
han utfört värdefulla vetenskapliga undersökningar och många föredrag liar han hållit
och utfört många uppdrag för myndigheter. Han blev med. hedersdoktor i Uppsala
1907. Han var banbrytare på varukännedomens område, han ledde upprättandet av
Handelsmuseet i Stockholm vars rika samlingar införlivades med Handelshögskolans.
Han redigerade kemiska tidskrifter. Han har varit av stor betydelse för Stockholms
stads hygieniska förhållanden genom sina undersökningar och genom direkt arbete.
Han dog i Stockholm 1940.
En av vårt lands största tonsättare Adolf Fredrik Lindblad föddes 1801 i Skeninge.
Efter sina fosterföräldrar, rådman G. J. Lindblad och hans maka, fick ban efternamnet
Lindblad, som han gjort berömt. Det var meningen, att han skulle bli en praktisk man
och snart kunna försörja sig. 1815 sattes han på handelskontor i Norrköping. Innan
dess hade han genomgått Vadstena trivialskola och fått undervisning i musik av
organisten i Vadstena. Sedan kom han 1809 till sin mor i Stockholm men återvände 1812
till hembygden och fosterfadern, som flyttade till Norrköping. Som handelskontorist
hade han ringa framgång. Hans håg stod till musiken, och på så sätt försummade han
sina plikter. Man trodde, att det skulle bliva bättre, om han komme till utlandet, och man
sände honom till Hamburg för att merkantilt utbildas. Där stannade han i tre år och
kom i förbindelse med musikmänniskor. Efter återkomsten till Norrköping blev han
hjälp i faderns handelsbod, men ansågs oduglig. Så "slog han själv upp sina ögon",
han kom i kontakt med bellmanssångaren Kernell, med vars syster han sedermera blev
gift. Kernellarna voro kusiner till Atterbom, och genom denne kom Lindblad till
Uppsala 1823 och omhändertogs av Geijer och Malla Montgommery-Silfverstolpe, som blev
mycket förtjust i den unge Lindblad. Han fick där taga lektioner för Haeffner och
avlade studentexamen. Malla föreslog en studieresa till Tyskland, som hon bekostade, och
följde honom dit. Mendelsohn blev mycket förtjust över Lindblads musik, särdeles över
hans harmoniska idéer (Balders bål). Han bearbetade tolv svenska folkvisor på detta
harmoniska sätt och väckte uppseende. Det fästes stora förväntningar vid honom. Då han
återvände till hemlandet, togo andra vid och fortsatte Lindblads påbörjade reform inom
musiken. Han for till Paris också och återvände ej förrän 1827 till Stockholm, där han
inrättade en ansedd musikskola. 1828 utnämndes han till musiklärare vid Nya
Elementarskolan, och detta år gifte ban sig med Sofia Kernell. Hennes av Lindblad så
älskade broder Per Ulrik dog 1824, och Mallas kärlek till denne överflyttades då på Lind-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
