Deminutiva och augmentativa suffix i provençalskan. A) Nominalafledningar. iolus -iola <-iolus -iola, -eolus -eola. -tolus -jola har, såsom mängenstädes pâvi- sats!, stundom förlorat sin deminutiva karaktär: filhol, glaujöu, roussignol o. s. v. Frånvaron af de- minution konstateras äfven i åtskilliga ortnamns- afledningar: Pradelhol -olo, Saissol -olo, Salsignol -olo, invånare i Pradello, Sais, Salsigno — samt i en del andra afledningar, såsom abiholo, bihök {abiho); nasolo, långnäst (nas); raugnolo, gråtmild per- son, duggregn (raugna); ribeirdu -olo, strandbo (ri- biero). | I regeln är emellertid den deminutiva kraften kvar, och talrika nybildningar förefinnas. Att an- vändningen af -jolus ej är inskränkt till -io- -eo- 1 Se t. ex. MririscH 1. c. 8. 16 ff.