- Project Runeberg -  Öjungfrun /
139

(1832) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ofta satt Helena så och sörjde på sådana stäl-
len, derifrån hon hade en skön utsigt öfver sin
ö, der hon nu var enslig Drottning. Hon plante-
rade blommor och ordnade grottorna och fann sin
högsta tröst och sitt enda nöje deri att försköna,
så mycket hon kunde, sitt lilla men herrliga rike.
1?.
Hvarje dag i menniskolifvet har sina skiftande
händelser, som sysselsätta vår själ, och förljufva
samhällslefnaden. De små m otgångar, som detta
m edför, äro endast en krydda, som egentligen
blott ökar dess behag.
Äfven för den ensligaste menniska medför
tiden omvexlingar i tankar och föreställningar,
hvilka utbilda hennes själ och sysselsätta hennes
verksamhet. Så förflöt den ensamma Helenas tid
på ön i Indiska hafvet, ehuru beröfvad sällskaps-
lifvets nöjen och deltagande, dock icke utan kän-
sla af behag och tillfredsställelse, i det hon sjelf
fick njuta den glädjen, att icke blott upptänka
utan ock utföra allt det, som tjenade att uppfyl-
lahennes behof och tillika försköna den natur, som
om gaf henne. Hon hade af de blommor och de
trän, som uppvexte, planterade och vårdade af
hennes händer, ett så innerligt nöje, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ojungfrun/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free