Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närkes natur. Av Erik Rönnby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överflödigt vatten. När man ser de varje
sommarhalvår växande rika skördarna, måste
man besinna, vilket sinnrikt system av
naturliga vattendrag och med konst och
vetenskaplighet byggda dräneringsgravar som ligger
som en förutsättning för den rika
avkastningen. De odlade delarna av slätten ha icke
en kvadratmeter fri natur; markens
vattenhalt bestämmes väsentligen av det
grundvattenstånd, vars höjdläge människan genom
sitt arbete bestämt.
Samtidigt med att arealen torrlagd mark
har ökats, har även åkerarealen ökats,
såsom framgår av följande tabell:
Örebro län.
Åker i ha Torrlag mark i ha
1833 ..................77.927 39.000
1858 ..................96.105 46.398
1870 ..................121.087 52.678
1880 ..................132.154 53.082
1890 ..................147.175 73.118
1900 ..................152.171 80.034
1910 ..................154.582 84.346
1920 ..................162.275 93.043
1930 ..................160.117 102.633
1940 ..................161.689 108.871
Spannmålsskördens storlek har ökat på
följande sätt:
Spannmålsskörd Spannmålsskörd
i dt pr 10-årsperiod pr ha i kg
1823—32 .... 492.777
1833—42 .... 982.138
<1843—50).... (613.762)
1851—60 .... 947.794
1861—70 .... 3.342.314 803
1871—80 .... 6.560.581 1.277
1881—90 .... 8.123.134 1.336
1891—1900 . . 9.135.148 1.395
1901—10 .... 9.450.499 1.434
1911—20 .... 10.084.443 1.357
1921—30 .... 11.297.500 1.648
1931—40 .... 13.059.700 1.967
Se även diagram å sid. 31.
Södra Närkes skogsbygd
De höjder, som omgiva slätten, äro
Käglan, Kilsbergen, Tiveden och Tylöskogen. På
skyddade och svåråtkomliga ställen i dessa
byggde våra förfäder under folkvandrings-
tiderna för ca 1.500 år sedan försvarsborgar.
Dessa lågo i allmänhet på bergskrön, vilka
begränsades av en stark brant åt ena sidan.
Åt andra sidan, där sluttningen var svagare,
reste man väldiga stenmur ar och inredde så
tämligen rymliga "skyddsrum", där en hel
bygds samlade befolkning med sina husdjur
kunde samlas under kritiska dagar och i
nödfall försvara sig. Borgarna ligga ofta på
platser, varifrån utsikten över omgivningen
är mycket god. I södra kanten av slätten kan
nämnas Tarstaborg i Sköllersta och Mörby
skans i Asker. I Kilsbergen reser sig en på
Ullaviklint i Kils socken på tre sidor
omgiven av 100 meter lodrätt stupande väggar.
Sedd från någon av dessa punkter ter sig
slätten mestadels skogbeväxt. Endast här
och var öppnar sig bygden med ljusa fläckar
av lövträdsdungar och åkrar. Sjöar äro
sällsynta på slätten, men i den väldiga
barrskogen, som kläder bergsterrängen överallt,
glimtar ofta öppet vatten fram.
Medan tiderna skiftar och historiens hjul
går runt, vittrar de mäktiga borgarna
långsamt ned. Ännu långsammare går emellertid
förändringarna i naturen. Som en resande
såg Närke för ett eller flera århundraden
sedan, sådant är det väsentligen än i dag.
Bland många andra färder under årens lopp
företog Erik Gustav Geijer sommaren 1825
en resa till Danmark och Tyskland, vilken i
sin begynnelse gick genom Närke söderut.
Det första brevet hem till hustrun sände han
från Askersund. Det lyder i sin
uttrycksfullhet sålunda:
"Askersund d. 28 juni om morgonen 1825.
Härifrån begynner således vår brevväxling
under mina in- och utländska resor denna
sommar. Början synes ej lovande, vad stora
märkvärdigheter beträffar. Men historien
vittnar, att de största saker esomoftast
utgått ur ett ringa upphov. Så kan det även
gå med mig, med min resebeskrivning, ja
med Askersund själv. Den lilla staden har
ett ganska vänligt läge, och vägen hit från
Vretstorp är mycket vacker. Från Örebro till
inemot sist nämnda station ser man blott
slättlandet, begränsat i väster av de blå
Kilsbergen, i söder av Tivedens skogshöjder, —
liksom bräddarna av den tallrik, på vilken
pannkakan Nerike är utbredd. Inemot Vrets-
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
