Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter i Närke. Av Anton Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om över vattenytans andmat och dyblad,
över denna vattenyta som de som larver hade
över sig i minst ett år innan de under några
sommarveckor kunde flyga fritt omkring,
jagande byte och jagande varandra i älskog.
Och givetvis finns det i vårt landskap fullt
av skiftande miljöer med var och en sin
myllrande och delvis särartade insektvärld.
Ämnet är bara alltför rikt, alltför
omfattande, så att det, också med hänsyn till
utrymmet, avskräcker. Och så skulle det bli
svårt att beträffande själva insekterna få
fram något som särskilt karakteriserade
Närke och inte kunde passa in nästan lika
bra på liknande lokaliteter annorstädes i
mellansverige. Därför avstår jag från
försöket och uppehåller mig vid en annan
synpunkt som jag vågar hoppas skall
intressera, nämligen hur man kommer till
kunskap om en trakts insektfauna, om vilka
arter som där finnas. Här lämnar jag åsido
det kanske väsentligaste i det
sammanhanget, nämligen det arbete som leder till
själva artkunskapen, att man vet att den och
den insekten är den och den, bär det och det
vetenskapliga namnet osv., och sysselsätter
mig här endast vid den saken hur man ute
i naturen finner de tusentals olika arterna
vilka på nålar sitta uppsatta i insektlådor
men levande ute i naturen var och en har sina
särskilda levnadsbetingelser, sin egen
utvecklingscykel, sin speciella favorituppehållsort.
Den frågan ställes ofta till insektsamlaren
av den som för första gången tittar ned i en
låda med rader av insekter, ordnade som
soldater, var och en med sitt namn, större
bjässar eller pygméer av endast ett par
millimeters storlek: Men hur har Ni fått tag i
alla de här?
Den ovan givna statistiken över de
insekter av olika ordningar vilka kunnat i
kataloger och andra entomologiska verk
förtecknas såsom tillhörande Närkes fauna skulle
kunna giva anledning till en liknande fråga,
nämligen hur man fått samman det material
på vilket denna statistik är grundad. Svaret
är att djuren ha insamlats i naturen och
studerats och bestämts i kammaren, men det
material som stått till buds skulle knappast
ha räckt till om inte vid insamlingen
praktiserats vissa metoder.
Apollofjärilen (Parnassius apollo)
Det händer inte så sällan då jag med den
s. k. slaghåven far ikring i markerna och
stryker med den över gräs och örter, buskar
och trädens grenar att någon som ser det
frågar: Nå, blir det många fjärilar? Det
antas för givet att en person som har en
insekthåv i handen med den skall fånga
fjärilar. Men fjärilarna äro, såsom ju framgår
av statistiken som lämnats i början av denna
artikel, beträffande artantalet endast en
bråkdel av de inemot tjugotusen insektarter
som vårt land hyser. Och fjärilarna fångas
med ett annat slags håv än slaghåven, f
järil-håven måste vara gjord av tunn
halvgenomskinlig gas, genom vilken den fångade
fjärilen synes, så att man utan att öppna håven
vet var den finns i denna och den så
försiktigt kan tillvaratas. Den håven användes
sålunda för fångst av särskilda
insektindivider, den är alltså ett redskap för den
individuella jakten.
Med slaghåven jagar man och fångar i
klump. I vissa fall jagar man också enskilda
individer med den, nämligen större arter som
man kan urskilja var för sig i synfältet, men
det är inte den egentliga meningen med
slaghåven. Med den fångar man det man inte alls
ser — förrän man slutat en enskild håvning
över ett fält av viss beskaffenhet och ger
sig ro att granska det innehåll i håven som
man fått samman på detta sätt. Det slår
nästan aldrig fel att då någon bekant eller
främmande som inte varit med om detta
förut får kasta en blick i håven, sedan den så
använts, denne häpnande utbrister: Att det
finns så mycket smådjur!
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
