- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
75

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter i Närke. Av Anton Jansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de uppehålla sig, ofta väl dolda under
markens förna, gräs och mossa, gammal halm,
småstenar, i det översta jordlagret osv. Men
liksom man med håven som redskap kan få
under sina händer i en behållare de insekter
som flyga eller hålla till på vegetationen
inom ett undersökningsområde, kan man med
ett annat redskap, insektsållet eller sikten,
samla in prov på vad som inom samma
område dväljs av smådjur på marken.

Detta redskap är förfärdigat av e,n grövre
väv än håven och har ett stycke nedom
öppningen ett galler. På detta lägger samlaren
multnande löv, mossa, markens olika slags
växtlämningar, innanmätet i murkna träd
och annat dylikt och skakar om innehållet
ordentligt, varvid det som går genom gallret
faller ned på bottnen av sållet. Detta
sikt-gods tömmes i små påsar, vilka förses med
anteckning om innehållet var det tagits och
så vid hemkomsten genomgås för
undersökning. Alla smådjur vilka fallit ned genom
gallrets maskor befinna sig nu* i detta
såll-gods och kunna tillvaratagas. Det visar sig
här liksom beträffande innehållet i en håv
efter dess användning vara en överraskande
rik smådjursvärld som förts samman inom
en liten volym, skalbaggar, hoppstjärtar,
steklar, larver, spindlar, tusenfotingar,
kvalster osv. De representera i stort sett
just den lägre leddjursvärld som lever på
den mark vilken vi trampat på medan vi
rörde oss och fyllde sållet ovan gallret med
det som täcker marken. Vi kunna sålunda
genom håven och sållet så att säga få en
provkarta på vad som av leddjur lever och
rör sig ovan och på marken inom ett visst
område, t. ex. ett kärr, en mosse, ett
dyn-landskap, ett skogsparti eller annan biotop
som ur en eller annan synpunkt kan ha
intresse, ur praktisk synpunkt t. ex. för
undersökning av vissa skadedjurs frekvens på
ytenhet eller för undersökning av den lägre
leddjursfaunans betydelse för
humusbildningen.

Tekniken vid undersökningen av denna
markfauna kan fullkomnas genom
användningen av en s. k. berleseapparat, ett
instrument uppkallat efter uppfinnaren, den
italienske entomologen Berlese. Det är en stor
plåttratt med ett ståltrådsgaller spänt upp-

till, ett stycke nedom överkanten. Då
redskapet skall brukas, lägges sållgodset på
gallret, och trattens sidor uppvärmas med
elektriska lampor. Så fort värmen når djuren
i sållgodset, dragas de nedåt av denna, glida
utefter trattens inre glatta sidor och hamna
genom en pip, som tratten nedtill löper ut i,
ned i en glasflaska. Icke ett djur går på detta
sätt förlorat, och entomologen har nu endast
att efter någon timme eller längre tid,
allteftersom sållgodset torkat, lösgöra flaskan,
droppa något ättiketer i denna för att
smärtfritt avliva djuren — om han inte önskar
studera dem levande ■— och så granska dem
för att spritlägga eller montera det han
finner vara av värde. Detta instrument
förenklar ju i hög grad arbetet med att
tillvarataga djuren i det gods av småpartiklar
som jämte djuren nedfaller genom gallret i
sållet.

Insektsållet och berleseapparaten kunna
komma till användning även under
vinterhalvåret, om det är barvinter. Vi sätta ju ett
rikt insektliv ute i markerna i förbindelse
med sol och sommar. Man tänker inte på att
dessa insekter ju inte kunna vara utdöda
under vintern, om alla dessa arter med deras
oräkneliga individer skola återkomma nästa
sommar. Insekter, även fullt utvecklade,
finnas under den kalla årstiden i miljoner i
markerna, men de sova vintersömnen. Många
övervintra som ägg, som larver eller som
puppor, men av t. ex. skalbaggar äro otaliga
färdiga redan på hösten. Många arter som
leva på buskarnas blad eller fältens örter
och flyga omkring en av de där sista varma
höstdagarna, då ängarna glänsa av de
seglande spindlarnas trådnät, förlora gradvis
aktiviteten, allteftersom solen sjunker, och
nedfalla på kvällen kraftlösa av frosten samt
bli liggande på marken under löv, mossa och
annan markbetäckning som de nog orka ta
till skydd. Sållet och berleseapparaten kunna
även en frostkall höstdag eller vinterdag
med barmark avslöja ett förvånande rikt, i
kölden stelnat men i värmen inomhus
upptinande insektliv under det snötäcke som
varit eller kommer att bredas över dessa
smådjur.

Om på våren i samband med
snösmältningen inträffa häftiga översvämningar, så

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free