Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksnäringen. Av Nils Johan Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern ladugård å större gård. Källtorps gård,
Gräve socken.
främst Norrland, utmärkt sig genom sin
produktion av hö och havre. Av tabellen
över åkerjordens användning framgår detta
med önskvärd tydlighet. Men den minskade
tillgången på mänsklig arbetskraft, den
därav följande mekaniseringen samt det alltmer
stegrade kravet på ur näringssynpunkt
högvärdiga produkter har lett till och kommer
säkerligen att medföra rätt väsentliga
förskjutningar ifråga om åkerjordens
användning. Vallar till slåtter och rotfrukterna äro
särskilt krävande ifråga om den mänskliga
arbetskraften även om beaktansvärda försök
pågå att på maskinell väg underlätta
höbärgningen och skörden av rotfrukter.
Härtill kommer att den erforderliga kvantiteten
stråfoder för hästarna givetvis minskas
genom att hästkrafterna kunna uttagas på
annat sätt. Allt skulle tala för minskade
arealer av stråfoder och rotfrukter. Å andra
sidan fordrar cirkulationsjordbruket ett
bibehållande om ock i mindre omfattning,
av nämnda grödor. Den traditionsbundna
havreodlingen torde även så småningom få
maka åt sig för odling av mera
konkurrenskraftiga växtslag. Kornodlingen är för
närvarande stadd på någon frammarsch. Av än
större intresse torde vara, att den under
kriget aktualiserade odlingen av spånads- och
oljeväxter torde kunna påräkna allt större
uppmärksamhet. Närkesdelens
kärrtorvjordar ("dyen" m. m.) och även andra mera
odlingsvärda jordar, lämpa sig för odling av
sådana växtslag som hampa, lin, höst- och
vårraps, för att nu nämna några av de nya
eller "pånyttfödda" växtslagen.
Potatisodlingens speciella problem hava numera
vunnit större beaktande hos jordbrukarna än
vad tidigare varit fallet. Sockerbetsodling
har endast förekommit såsom försök — för
övrigt icke med så negativa resultat som
man skulle förmoda.
Även andra tendenser ifråga om val av
grödor må antydas. Veteodlingens
framträngande mot mera nordligt belägna
bygder, delvis på rågens bekostnad, är påtaglig.
En viss rivalitet mellan höst- och
vårveteodlingen kan spåras. Övergång från hel- till
halvträda är en vanlig företeelse. Över
huvud taget kan man konstatera, att
jordbrukarna icke längre känna sig så bundna av
äldre brukningsmetoder och växtslag utan
inse betydelsen av rätt gröda på rätt plats
och värdet av specialisering. Detta utesluter
icke, att det högtstående jordbruket i länets
mera centrala delar skulle kunna
komma betydligt längre än som nu är fallet
ifråga om såväl arealskördar som grödans
kvalitet. Hos de jordbruk, som bygga sin
existens i viss mån på skogsbruket, torde
dock skördestegrande åtgärder vara än mer
motiverade. För allt detta fordras tillgång
på fullgott och rent utsäde, snabba och
effektiva skyddsåtgärder samt för de lokala
förhållandena lämpliga bärgningsmetoder.
Inom länet bedriven fältförsöksverksamhet,
frökontroll och kemiska undersökningar och
därmed sammanhängande markkartering,
kemisk-bakteriologisk vattenkontroll m. fi.
åtgärder, har under senare år på ett
glädjande sätt varit stadd i utveckling — ett
bevis på jordbrukarnas ökade förståelse för
Från ett större bergslagsjordbruk, Hitorps gård
i Nora.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
