Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksnäringen. Av Nils Johan Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forskningens betydelse men också ett uttryck
för gott samarbete mellan praktikens män
och lantbruksvetenskapernas företrädare.
Att länet, vad främst gäller de centrala
delarna, kan framvisa prov på
bruknings-och bärgningsmetoder, som väl kunna mäta
sig med de skånska, eller öst- och västgötska
jordbrukens främsta representanter bör
omvittnas. Samtidigt finnas trakter som kunna
jämställas med vissa norrländska
förhållanden. Ett besök under skördetiden i
Kvismaredalen, på Mosjöbotten eller de bördiga
landslagen i Västnärke, då skördetröskorna
köras runt skiftena, säger åtskilligt om det
nutida mellansvenska jordbruket. Eller
avlägg ett besök vid ett modernt jordbruk
någonstans i de norra skogsbygderna. Väl
torkas kanske grödan här och var på
ålderdomliga stånghässjor à la Norrland, men
moderniseringen kan tydligt spåras i såväl
ekonomibyggnader som bostäder, och
mekaniska hjälpmedel saknas förvisso icke.
Av statistiken framgår att endast en
obetydlig del av åkerjorden ligger obrukad. Så
är också förhållandet, om också åtskilliga,
avlägset belägna arrendeställen under de
stora skogsbolagen blivit nedlagda utan att
ha kommit med i den statistiska
redovisningen. Detta utläggande till skog av
avlägset belägen åkerjord, till vilka lantbrukare
icke kunna anskaffas, får förvisso icke
tagas som intäkt för någon tillbakagång inom
jordbruket. Väl bli vi fattigare på vackert
belägna mindre gårdar, en och annan idyll
försvinner, men detta har ju icke så mycket
Skördebild från Glanshammars socken. Även om
vackert väder råder (sommaren 19^7) har det
sina risker att ställa upp säden som härovan.
En "norrländsk" skördebild från ett jordbruk
utmed "Dyltastigen".
med jordbruksnäringen att skaffa utan är
en fråga om bebyggelse och bosättning å
landsbygden samt centralisering av för
skogsbruket behövliga jordbruk och
huggar-ställen.
Liksom förhållandena måste variera
mellan jordbruken i herrgårds- och
bondebygden samt i bruksbygden och den egentliga
Bergslagen kunna de ekonomiska
betingelserna vara högst olika på gårdar, som ligga
alldeles i närheten av varandra. Och detta
trots en allmän strävan att få fram optimal
avkastning per enhet och att driva
"kvalitets-tillverkning". Utan att underskatta den
personliga duglighetens betydelse ligger
felet däri, enligt nationalekonomerna, att
driftsrationaliseringen icke alltid föregåtts
eller kompletterats med yttre och inre
rationalisering av jordbruken. Den framtida
jordbrukspolitiken vill lämna ett verksamt stöd
åt enskilda och samfällda åtgärder för en
bättre utformning av jordbrukens storlek
och arrondering samt åt en intensifierad
grundförbättrings verksamhet ifråga om
torrläggning, beten, stenröjning m. m.
Jämväl ekonomibyggnadsbeståndet måste
allmänt bliva mera ändamålsenligt än vad som
nu konstateras vara fallet.
Här är icke platsen att närmare ingå på
de stora projekt, som framlagts genom
offentliga utredningar och den statliga
organisationsapparat, som inom närmaste tiden
skall igångsättas. Vare nog sagt att vad som
nu planeras säkerligen kommer att beröra
förhållandena i Örebro län högst avsevärt.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
