Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjursskötseln inom Örebro län. Av M. Friman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 Såtenäs-Hero S. R. B. 13^92, stamtjur på Nynäs, Sköllersta.
med folkmängden så finner man en parallell
ökning intill slutet av föregående
århundrade. Därefter ha nötkreaturens antal icke
stigit men kvalitén har förbättrats. Urval
och ett planmässigt avelsarbete liksom
förbättrad utfodring och vård av nötkreaturen
äro de hävstänger, som under 1900-talet
bidragit till den höga mjölkproduktion vi ha
i dag. Förutsättningarna för
husdjursskötseln här i länet voro mindre goda vid
1800-talets mitt än i våra dagar. Då voro stora
delar av de bördiga åkerjordarna på
Kvismaren och Mosjön ännu under vatten, och
där växte endast vass och sjögräs. I slutet
av 1800-talet genomfördes de stora
sjösänkningarna och många hundra tunnland
bördig jord lades till redan befintlig åkerjord.
Därmed skapades en viktig förutsättning
för all husdjursskötsel, nämligen god
tillgång på värdefullt foder. Därtill kom att
många Örebrolänningar voro synnerligen
intresserade för nötkreatursavel och dessa
ha framträtt som föregångsmän på
husdjursskötselns område. Namnet Stjärnsund
och dess ägare brukspatronen Knut Cassel
och senare hans son Albert Cassel äro väl
kända inom avelskretsar och Stjärnsunds
nötkreatursbesättning räknas som det
egentliga upphovet till bildandet av
avelsföre-ningen för Rödbrokig svensk boskap (R. S.
B.), senare sammanslagen med
Ayrshire-föreningen till avelsföreningen för Svensk
röd och vit boskap (S. R. B.). S. R.
B.-för-eningen arbetar alltjämt efter i stort sett
samma riktlinjer, som uppdrogos på
1890-talet med Stjärnsundsbesättningen som
förebild.
Nötkreatursraser
Före sammanslagningen av
nötkreatursraserna ayrshire och R. S. B., som skedde
1928, hade länet flera besättningar av
vardera rasen, dock mest av R. S. B. Främst
bland R. S. B.-besättningarna räknades som
nämnts Stjärnsunds med avläggare vid Edö,
Nynäs, Geråsen m. fi. gårdar. Avel med
ayrshiredjur inom länet bedrevs
huvudsakligen inom bergslags- och skogsbygderna
samt i övrigt på några större egendomar
såsom Götarsvik — ett av statens avelscentra
för ayrshireboskap — Hasselfors bruk,
Ekeberg, Esplunda, Gilltorp och Göksholm.
Redan innan sammanslagningen av raserna
hade Hasselfors använt R. S. B.-tjurar till
parning med ayrshirekor och även
ayrshire-tjurar till R. S. B.-kor. Resultatet härav
blev till avelsledningens fulla belåtenhet,
och vid rikslantbruksmötet i Stockholm 1930
visade Hasselfors en grupp kvigor efter
dylik korsning, som väckte berättigad
uppmärksamhet.
I det föregående har jag antytt att
intresset för utländska raser var stort i vårt land
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
