- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
120

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjursskötseln inom Örebro län. Av M. Friman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUSDJURSSKÖTSELN
INOM ÖREBRO LÄN

Av Husdjurskonsulenten
M. FRI MAN

I Statistiska Centralbyråns
jordbruksräkning för år 1944 uppgives, att Örebro län har
18.882 hästar, 101.374 nötkreatur, 6.283 får
och lamm, 20.051 svin och 202.087 höns.

I det följande skall beskrivas
nötboskapens, svinens och fårens betydelse för länets
jordbruk. Hästarna behandlas i en särskild
artikel och fjäderfäna måste av
utrymmesskäl helt förbigås.

Nötkreatursskötseln

Under medeltiden anses munkordnarna,
särskilt Cistercienserorden, ha utövat ett
gynnsamt inflytande på nötkreatursskötselns
utveckling. På klostergårdarna funnos den
tidens avelscentra, och då Riseberga kloster
var ett cistercienserkloster, är det sannolikt
att detta påverkat länets husdjursskötsel.
Men våra beryktade nötkreatur härstamma
från en senare tid.

På 1840-talet började nämligen en ny
period i den svenska nötkreatursskötselns
historia. Stigande priser på
ladugårdsprodukter ökade intresset för denna näringsgren.
Ökad odling av foderväxter på åkern gav
möjligheter till en bättre utfodring.
Särskilt var intresset stort för förbättring av
boskapen genom import av utländska
kreatursraser. Men import hade ägt rum flera

gånger tidigare. År 1803 importerades
sålunda rödbrokig holsteinsk boskap till
Mell-ringe och genom denna import lades
grunden till besättningarna vid Säbylund,
Åkerby och Frösvidal. Senare kommo
korthorns-tjurar till samma besättningar samt vidare
till Riseberga, Nynäs, Körtingsberg,
Carlslund, Kåfö, Källtorp och Bärsta.

Utrymmet tillåter icke att i detalj här
beskriva resultatet av dessa importer. De äro
förresten liksom enskilda individer och
stammar, som varit av betydelse för
nöt-kreatursaveln i länet, redan beskrivna i olika
publikationer. Jag hänvisar den intresserade
läsaren till R. S. B. historia, redigerad av
prof. H. Funkquist och till en artikel om
nöt-boskapsaveln inom Örebro län under åren
1903—1928 av framlidne godsägaren
Kristian Thesen, sidan 346 i Örebro läns
hushållningssällskaps 25-årsskrift samt till
Husdjursaveln i Mälardistriktet, utgiven av
Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget,
Stockholm 1946, sidan 208.

Följande siffror över antalet kor i Örebro
län visa kreatursstockens storlek under olika
tider.

År 1571 1805 1871 1913 1944
Kor 20900 33804 50556 72073 61723

Största redovisade koantalet i länet är
77.708 kor år 1932. Jämför man koantalet

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free