Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro läns slakteriförening u. p. a.. Av Karl Sellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slakterianläggningen vid Ormesta.
livet för de pioniärer, vilka därvid nedlade
ett oerhört, självuppoffrande arbete. Bland
ledarna för agitationen under denna
oför-glömmeliga tid torde böra i detta
sammanhang nämnas först och främst föreningens
blivande ordförande, kabinettskammarherre
Robert von Horn, lantbrukare John H.
Johansson, konsulenten Martin Priman och
ombudsman Karl Sellberg m. fi.
Slående argument för föredrag och då det
gällde att övertala lantbrukarna "att gå över
på den rätta sidan", saknades sannerligen
inte. Prisbildningen var vid denna tidpunkt
synnerligen ogynnsam för alla lantbrukets
produkter och var i verkligt bottenläge i
fråga om de animaliska produkterna. Som
exempel på den för kött och fläsk gällande
prisnivån kan nämnas, att prima slaktkor
betalades med 60 öre pr kg och fläsket gällde
56 öre per kg till producenten. Sämre kunde
det knappast bli — resonerade man —
varför det inte kunde bli någon förlust att gå
in för det "nya systemet". Jordbrukarna
voro helt enkelt tvingade att ta "sin sak i
egna händer". Det gamla försäljningssättet
var gammalmodigt. Affärsmetoderna voro
synnerligen primitiva och ur jordbrukarnas
synpunkter minst sagt otillfredsställande.
Upphandlingen av slaktdjur skedde allmänt
per styck, varvid bestämningen av djurens
vikt var problematisk att genomföra och
skedde så gott som alltid till lantbrukarnas
nackdel. Och klassen eller kvaliteten var
om möjligt ännu svårare att bestämma.
Tendensen var den, att de bästa kvaliteterna
blevo mest underbetalda, under det att sämre
varor betalades med ett förhållandevis något
högre pris. Det var alltså ett system, som
ingalunda verkade stimulerande för
framställning av goda varor. På grund av detta
gamla affärssätts hasardbetonade karaktär
måste marginalen hållas hög.
Omkostnaderna måste ju också bli höga på grund av
onödiga transporter och relativt liten
omsättning per företagare (uppköpare), då
dessa på grund av yrkets tidigare goda
lönsamhet med tiden blivit allt för många.
Allmänt började man inse, att en ändring
i dessa förhållanden var en angelägenhet
av första ordningen. Lantbrukarna måste
själva sanera slaktmarknaden. Men det var
inte lätt. Här var det fråga om ingenting
mindre än en revolution. Det gällde att
ersätta ett gammalt, hävdvunnet system
med något alldeles nytt och oprövat. Det
fanns visserligen i södra Sverige slakteri-
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
