Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro läns slakteriförening u. p. a.. Av Karl Sellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreningar, men dessa voro i allmänhet
specialiserade på svinslakt och s. k.
baconexport. De kunde knappast tjäna som
mönster, då man i Örebro län i huvudsak
måste inrikta sig på nötboskapsslakt. Man
räknade nämligen med ett underskott på
fläsk för Örebro län vid denna tid av 5,5
%, under det att det fanns ett överskott i
länet av 38 % kött.
Som en värdig avslutning på den
förberedande agitationsperioden kom, som nämnt,
beslutet om föreningens bildande vid
konserthusmötet den 17 oktober 1934, vilket
möte hölls under ordförandeskap av
kabinettskammarherre Robert von Horn. Här
diskuterades för första gången de under
agitationen så mycket omdebatterade
stadgebestämmelserna angående rösträtten och
leveransskyldigheten av den församling,
som skulle antingen få lida av följderna av
deras radikala innebörd eller njuta frukterna
av det djärva steg, som "nymodigheterna"
skulle föra med sig. När man nu mer än
tio år senare ser tillbaka på
slakteriföreningens utveckling, så kan man inte annat
än vara glad över att mötet "tog" stadgarna
så som de voro utformade: rösträtten per
capita och leveransplikten har under de år,
som gått, blivit stadiga hörnpelare i
organisationsbyggnaden och säkerligen bidragit
till föreningens lyckosamma utveckling.
I februari 1935 påbörjades
slakteriverksamheten i Hallsberg, där exportslakteriet
inköptes av föreningen.
Men större planer välvdes inom den unga
organisationen. Örebro är länets mittpunkt,
där alla trådar — och vägar — löper
samman. Där bör slakterilokalerna vara belägna
— så resonerade man. Dit skulle hela
verksamheten koncentreras under ett tak. Detta
projekt blev också verklighet och
genomfördes av bönderna själva efter många och
långa, resultatlösa förhandlingar med andra
organisationer och myndigheter.
Slakteriet vid Ormesta stod färdigt att
tagas i bruk den 15 september 1936. En
etapp på vägen mot detta mål, som i detta
sammanhang bör omnämnas, var det stora
mötet i Folkets Hus A-sal den 11 januari
1936, anordnat av R. L. F., där Örebro läns
jordbrukare definitivt likviderade den anda
Livdjursauktion vid Ormesta.
av räddhåga och tveksamhet, som till
äventyrs fanns kvar från förutnämnda
förhandlingar. I huvudanförandet vid mötet, som
hölls av lantbrukare John H. Johansson,
framhöll han, att mötets förnämsta uppgift
var att manifestera den enighet, som rådde
i slakterifrågan, en sak som underströks i
en resolution, som enhälligt antogs av de
600 mötesdeltagarna. Detta möte var en
offentlig, kraftig dementi av det gamla
talesättet: "Bönder går inte att ena".
Slakteriföreningen är ett bevis för
motsatsen. Bönder går att organisera — till
fördel såväl för jordbruket och dess folk
som också för övriga folkgrupper.
Genom kvalitetsbetalningen, som grundar
sig på klassificering av varorna, har ett
rättvist betalningssystem till lantbrukarna
genomförts, vilket stimulerar till produktion
av högvärdiga kvaliteter. Denna
klassificering ligger också till grund för försäljningen
av varorna till charkuteristerna. Genom
kvalitetsbestämmelserna och det därpå
grundade försäljningssättet, genom
föreningens stora omsättning, genom
rationalisering och koncentration, genom bättre
tillvaratagande av biprodukterna,
planläggning av transporterna m. m. ha
omkostnader och mellanhandsmarginal pressats ned.
Det gamla, hasardbetonade affärssättet har
blivit ersatt med ett nytt, effektivt, rättvist
och rationellt system, som på alla punkter
är det gamla överlägset.
Utom de stora fördelar slakteriföreningen
skapat fram på hygienens område, är det
också slakteriorganisationens förtjänst, att
den under kristiden nödvändiga
ransoneringen på detta område kunnat genomföras,
varigenom även de i inkomsthänseende
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
