Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkorörelsen. Av Ruben Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. F. Heijdenberg, Örebro.
Sedan Heijdenberg så småningom kommit
till baptistisk lärouppfattning, reste han på
sommaren 1854 till Hamburg för att bli döpt.
Vid besöket där blev han ock av därvarande
baptistförsamling "ordinerad" att predika
evangelium och förvalta de heliga
instiftelserna. Då han återkom till Örebro, fann han
där några personer, som önskade bli döpta
och förenade till en församling. På aftonen
den 16 september döpte Heijdenberg fem
personer, vilka samma natt jämte en man, som
kort förut blivit döpt på annan ort, och
Heijdenberg själv, sedan de firat Herrens
heliga nattvard, sammanslöto sig till en
församling. Sålunda bildades den natten stadens
och länets första frikyrkoförsamling, Örebro
baptistförsamling, nuvarande Örebro första
baptistförsamling.
Sedan baptistförsamlingen i Örebro bildats,
dröjde det inte länge förrän flera
församlingar uppstodo. Sålunda bildades
baptistförsamlingar i Viby 1856, i Asker och
Sköllersta 1858, i Askersund, Kumla, Stora Mellösa
och Vingåker 1859 samt i Bo och Lerbäck
1860. Under dessa år reste flera verkligt
begåvade och varmt nitälskande predikanter,
såsom J. P. Lundqvist — en av dem som
blevo döpta i samband med
församlingsbil-da^det i Örebro — J. A. Hanner, Karl
Möller-svärd, Wilhelm Lindblom och T. Truvé m. fi.,
omkring i bygderna och predikade
evangelium och vunno många anhängare för den
nya läran.
År 1858 bildades i Örebro en
missionsförening, som i sig upptog både baptister och
troende, som vidhöllo den lutherska
tros-ståndpunkten. Om denna missionsförening
innehöll Nerikes Nya Allehanda följande
mycket betecknande uttalande:
"Vad vi nu hava att förtälja, slår visst
många av våra läsare med förvåning. Man
har väl hört, att den skiftande religionssekt,
som man kallar "läsare", på sista tiden
tillväxt så betydligt i vår ort, att densamma
såväl i Örebro som i Stora Mellösa socken
funnit sig behöva och under denna sommar även
låtit uppföra kyrkobyggnader för egen
räkning. Detta oaktat, har väl ingen, som ej
avvetat saken, kunnat ana, att läsarna i Örebro
skulle vara redo att bilda en
"Missionsförening" med talrik styrelse och av trycket
utgivna stadgar. Och dock är det så ..."
Den här åsyftade kyrkobyggnaden i
Örebro var Betelkapellet, som handlanden A.
Kumlin för egna medel låtit uppföra vid
Köpmangatan 31 och vilken lokal invigdes för
gudstjänstbruk den 17 oktober 1858. I
samband med denna invigning av den första
frikyrkolokalen i Örebro hade ovan citerade
tidning en notis, som är betecknande för den
liberala syn även i religionsfrågor, som
tidningen företrädde och som med största
sannolikhet hade djup förankring i en allmän
opinion i staden och bygden. Det heter:
"Örebro läsarekyrka, vars uppförande förr
omtalats, invigdes i söndags eftermiddag.
Gudstjänst hölls av ett par främlingar,
hit-komna från Skåne och Stockholm. Tilloppet
av åhörare och åskådare var ganska stort
Gamla Betelkapellet, senare Brödraförsamlingen
och Frälsningsarméns lokal vid Köpmangatan,
Örebro.
:198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
