- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
199

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkorörelsen. Av Ruben Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och salen, som synes rymma omkring 500
personer, var överfylld. Tyvärr visade ej alla
närvarande den aktning för det heliga och
för andras övertygelse, som man haft rätt
att vänta. Tyvärr stördes gudstjänsten —
som dock för somliga om ej för alla var en
verklig gudstjänst — av några personer, som
ej lärt sig förstå, att även läsare äro
människor, på vilkas heligaste känslor man ej
bör plumpt våldföra sig. Ehuru vi beklaga
splittringen inom svenska kyrkan och icke
äro några vänner av läseriet, måste vi dock
ogilla alla våldsamma åtgärder i
religionssaker ..."

År 1862 bildades Närkes distriktförening
av baptistförsamlingar. Av de 24
församlingar med tillsammans 897 medlemmar, som
sålunda sammanslöto sig, voro 11 belägna
utom Örebro läns område. De församlingar
inom länet, som ingingo i föreningen, voro
Nora, Ervalla, Örebro, Stora Mellösa,
Norr-byås, Asker, Sköllersta, Kumla, Viby,
Svennevad, Lerbäck, Bo och Askersund. De hade
tillsammans 648 medlemmar, och störst voro
församlingarna i Örebro och Stora Mellösa
med respektive 145 och 120 medlemmar. I
distriktföreningen upptogos enligt stadgarna
"endast sådana församlingar, vilka uppfatta
den heliga skrifts sanningar i
överensstämmelse med Svenska baptisternas
trosbekännelse, antagen vid dess allmänna möte den
28 juni 1861", och föreningens uppgift
angavs vara att "befrämja Kristi rikes och den
gudomliga sanningens utbredande inom
distriktet medelst utsändande av evangelister
och kolportörer och att bistå sådana
församlingar inom distriktet, som sakna lärare eller
icke kunna understödja dem".

Då distriktföreningen verkat i tio år, hade
församlingar ytterligare bildats i Ekeby,
Hallsberg, Hardemo, Lillkyrka, Lindesberg,
Ramsberg, Tysslinge och Ödeby, och antalet
baptister inom länet var 1.454.

Sedan baptismen sålunda fått rotfäste i
provinsen, fick den en ganska snabb
utbredning praktiskt taget inom hela länet. Dess
starkaste fäste blev från början och har
alltfort varit Örebro stad och socknarna i östra
Närke, särskilt Asker och Stora Mellösa.
Detta berodde helt visst i hög grad på att
rörelsen där erhöll synnerligen dugliga och

Stohagens kapell, Asker.

betydande ledare. Utom Johannes Palmqvist,
som var rörelsens inte endast förste utan
även avgjort mest betydande pionjär och
den också förut nämnde P. J. Heijdenberg
må särskilt nämnas predikanterna C. F. Pira
i Asker, A. Hamvall och A. E. Backman i
Örebro samt C. Hallgren i Stora Mellösa och
"lekmännen" Folke Andersson i Helgesta,
Stora Mellösa, och Per Gustaf Eriksson i
Nasta, Sköllersta.

När Oskar II i anledning av det stora
sjösänkningsföretaget vid Kvismaren besökte
Närkesbygden, uppmärksammade kungen i
folkmassan, som hälsade honom vid
Odensbacken, särskilt en högrest man med
markanta drag och imponerande utseende och
frågade kammarherre
Montgomery-Cederhielm på Segersjö, vem den mannen var.
Montgomery-Cederhielm svarade: "Ers
majestät, det är baptistbiskopen C. F. Pira".
Detta yttrande är betecknande för Piras
ställning och betydelse. Han var under åren
1860—1887 predikant och ledare för Askers
baptistförsamling, vilken under hans ledning
kom att bli "Sveriges största baptistiska
landsförsamling". Pira kom på hösten 1860
som skollärare och predikant för
baptistförsamlingen till Asker — församlingen hade
redan då och ända fram till 1905 egen
vardagsskola — och tog på en gång med en
närmast våldsam energi upp sitt arbete. På hans
initiativ byggdes så gott som omedelbart vid
Stohagen helt nära Askers kyrka ett kapell,
som inrymde både lokaler för vardagsskolan
och för den offentliga predikoverksamheten.
Då detta kapell nedbrann 1885, ersattes det

:199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free