Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleväsendet i Närke. Av Herm. Gottfr. Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lännäs kyrkskola, uppförd omkring år 1860.
1 läraravdelning. Trots landskapets relativt
ringa utsträckning företer skoldistrikten
också rätt stora olikheter i naturgeografiskt
hänseende och därmed även ur
bebyggelsesynpunkt, vilket inverkar på skolväsendets
utformning. Skolproblemen blir andra i
städerna och tätorterna än på rena
landsbygden. Och förhållandena i skogskommunerna
i landskapets gränstrakter är icke desamma
som i de utpräglade slättsocknar, som utgör
Närkes centrala del. I några fall
förekommer inom samma skoldistrikt både slättbygd
och skogsbygd.
Det ligger i sakens natur, att skolväsendet
måste anpassas efter de förekommande
samhällsbildningarna och rådande
befolkningsförhållandena. Här i Närke som annorstädes
får tätorterna de större skolenheterna med
de bättre skolformerna (oftast A-formen
med endast en årsklass i varje
läraravdelning) under det att den mera glest
befolkade landsbygden blir hänvisad till de
svagare skolformerna (Bl-formen med 2—3
årsklasser i varje läraravdelning, B2-formen
med 4—5 årsklasser i varje läraravdelning
samt B3- och Dl-formerna med 3—4
årsklasser i varje läraravdelning, inneslutande
både folk- och småskolestadiet och med
intagning av nybörjare vartannat år för att
nedbringa antalet årsklasser i
avdelningarna).
Inom det här behandlade området
förekommer A-formen ganska sparsamt, den är
städernas, köpingarnas och i viss mån
muni-cipalsamhällenas skolform. Bl- och
B2-for-merna dominerar landsbygdsdistrikten under
det att B3- och Dl-skolorna förekommer
mycket sparsamt. Läsåret 1946/47 fördelade
sig de här ifrågavarande skolformerna på
följande sätt.
Skolform A Bl B2 a b B3 Dl*)
Antal läraravd. 31 109 61 30 106 26 6
Summa läraravdelningar 371
Sammanlagda antalet lärjungar i dessa
läraravdelningar utgjorde vid slutet av
läsåret 1946/47 6.276.
Alltsedan början av 1930-talet har inom
hela vårt folkskoleväsen pågått en markerad
rationaliseringsprocess. Dess orsaker är att
söka i den vid nämnda tidpunkt starkt
minskade nativiteten, det för landsbygdens del
ytterligare sjunkande barnantalet på grund
av den pågående befolkningsomflyttningen
samt slutligen i av då rådande
lågkonjunktur betingade besparingsåtgärder. Som en
fjärde orsak bör rättvisligen också nämnas
en påtaglig strävan att söka åstadkomma
bättre skolformer genom skapandet av
större skolenheter.
Av naturliga skäl drabbades här i Närke
i första hand skogsbygdernas skolor av
rationaliseringen. I åtskilliga av dessa skolor
minskade barnantalet ofta katastrofalt. Till
en början kunde det kanske räcka med
övergång till en svagare skolform; vid
ytterligare nedgång av barnantalet måste det bli
fråga om indragning av hela skolan. Det
har ofta sagts, att de centrala
skolmyndigheterna här gått fram som en mordängel
med bart huggande svärd, och det göres nog
ännu mångenstädes gällande, att de här
berörda rationaliseringsåtgärderna är den
direkta orsaken till avfolkningen i de
bygder, varom här är fråga. En sådan
uppfattning bygger emellertid på en klar förväxling
av orsak och verkan. Avfolkningen i en
avlägsen bygd går i regel före
skolindragning-arna och inte tvärtom. Att söka utreda de
faktorer, som härvidlag i främsta rummet
är verksamma, faller utom ramen för denna
*) A, Bl och B2 betecknar läraravdelningar på
folkskolestadiet, a och b på småskolestadiet samt
B3 och Dl läraravdelningar, omfattande både
folk-och småskolestadiet.
:232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
