Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleväsendet i Närke. Av Herm. Gottfr. Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axbergshammars skola, Axberg, uppförd år 1939.
Ett annat viktigt skäl för centralisering
ligger däri, att en centraliserad skola i regel
blir billigare än en decentraliserad. Detta
gäller i synnerhet vid anskaffandet av
erforderliga skollokaler. Det är lättare att
tillfredsställa kraven på goda och
ändamålsenliga lokaler vid en centralskola eller vid ett
fåtal centralt belägna skolor än vid ett
flertal mindre anläggningar. Härtill kommer att
driftskostnaderna i det förra fallet i regel
blir åtskilligt lägre än i det senare.
Men en mera avancerad centralisering
passar inte överallt. Vad som här i Närke på
många håll gynnat
centraliseringstendenserna är utan tvekan de geografiska
förhållandena i åtskilliga skoldistrikt. De olika
bebyggelseområdena ligger nära varandra,
ja, ofta bildar de en i stort sett
sammanhängande bygd, och goda vägar finnes, som
underlättar anordnande av de för
centraliseringen erforderliga skolskjutsarna.
Dessutom är de skolområden, vars skolor
ifrågasättas till indragning, tillräckligt små för
att de med fördel skall kunna uppgå i en
större enhet. Där dessa förutsättningar icke
är för handen har man åtminstone hittills
gått fram med stor försiktighet, och sökt
bibehålla en decentraliserad skolorganisation
så länge som möjligt.
En centraliserad skola kräver skolskjutsar
i stor utsträckning.
Skolskjutsverksamhetens omfattning ger en god bild av hur
pass långt rationaliseringsprocessen
fortskridit inom ett givet område. I Närke var
under läsåret 1946—1947 skolskjutsar
anordnade inom 20 skoldistrikt; antalet skjut-
sar utgjorde 49. Ett tiotal av dessa skjutsar
har tillkommit enbart för att underlätta
skolgången för barn med långa och svåra
skolvägar. De övriga har ersatt indragna
skolor och möjliggjort en bättre
skolorganisation. I allmänhet har systemet med
skolskjutsar slagit väl ut. Vissa nackdelar
kommer väl alltid att vara förknippade med
detsamma, men de kan med en smula omtanke
och god vilja reduceras till ett minimum.
Utan skolskjutsar kan vi för övrigt
knappast tänka oss framtidens skola på vår
landsbygd. Vid uppbyggandet av denna skola
vore det för övrigt en uppenbar orimlighet
att inte så långt det går utnyttja den
moderna motorismens framsteg. Först då kan
det bli riktigt allvar med talet om att bereda
barnen på vår glest befolkade landsbygd
något så när likvärdiga
utbildningsmöjligheter med dem som erbjudes den uppväxande
ungdomen i städerna och tätorterna.
I nära samband med de organisatoriska
problemen står skolornas lokalfråga. Det
finns inte ett enda skoldistrikt i Närke som
har sitt lokalbehov tillgodosett på ett fullt
tillfredsställande sätt. I städerna och
samhällena, där så gott som undantagslöst goda
skollokaler finnas kräver det nu starkt
stegrade barnantalet en mängd nya lärosalar och
andra för undervisningen erforderliga
utrymmen. Detsamma gäller vissa delar av
landsbygden, där ävenledes den allmänna
nativitetsökningen gör en utbyggnad av
skolorganisationen nödvändig. Acceptabla
lokaler för skolmåltidsverksamheten saknas
strängt taget överallt. Bristen på goda
skolkökslokaler är påfallande, och alltför många
skolor får nöja sig utan gymnastiksalar eller
med bristfälliga sådana. Moderna och fullt
tidsenliga skollokaler i övrigt förekommer
alltför sparsamt på Närkes landsbygd.
Det nuvarande lokalbeståndet har
nämligen under de båda senaste årtiondena
förnyats i mycket ringa utsträckning. Vad som
har bestämt denna mycket restriktiva
skolbyggnadspolitik i kommunerna under
periodens första skede är inte så gott att säga;
till en del har den nog berott på missriktad
sparsamhet. Under de senare åren har de
allmänna svårigheterna på byggnads- och
arbetsmarknaden hindrat och fördröjt en
:234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
