Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleväsendet i Närke. Av Herm. Gottfr. Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välbehövlig nybyggnadsverksamhet. Efter
1939 har nya skolor tillkommit endast på tre
platser, nämligen i Kumla stad, Pålsboda och
Åmmeberg.
Nu finns det dock icke längre någon
anledning att klaga på de kommunala
skolmyndigheternas intresse för åstadkommandet av
bättre skollokaler. Inte mindre än trettio
skoldistrikt har utrett skolornas lokalbehov
och planerar nya ofta mycket vidlyftiga
skolbyggnadsföretag. I samtliga fall har
utredningarna och planeringarna verkställts i
intimt samarbete med vederbörande
folkskolinspektör och länsarkitekten i Örebro.
Det är livligt att hoppas att förhållandena
inom en ej alltför avlägsen framtid skall bli
sådana, att alla dessa skolbyggnadsprojekt
kan förverkligas. Utan en tillfredsställande
yttre ram kan skolan icke i längden fylla de
krav, som samhället nu ställer och i en
framtid kommer att i än högre grad ställa på
densamma.
Bristen på goda och fullt ändamålsenliga
skollokaler bör dock inte föranleda någon att
tro, att skolväsendet i Närke i sin helhet är
dåligt eller efter sin tid. Skolornas standard
är inte enbart beroende av de yttre
anordningarna.
Åtskilligt har här gjorts för att främja
utvecklingen. Det är flera decennier sedan
halvtidsläsningen avskaffades i Närke, som
i detta avseende hörde till de ledande
provinserna i vårt land.
Vidare skall framhållas, att den sjuåriga
folkskolan genomförts på frivillig väg i
flertalet skoldistrikt. Då övergångstiden utgår
år 1948 återstår endast fem skoldistrikt, av
vilka tre inte tidigare kunnat genomföra
reformen på grund av lokalsvårigheter. Det
är inte så få skoldistrikt, som på allvar tagit
upp frågan om införande av ett obligatoriskt
åttonde skolår.
Enligt gällande bestämmelser äger
kommunerna själva bestämma den årliga
lästidens längd, om den skall vara antingen
36 4/7 eller 39 veckor. Den längre lästiden,
som innebär en avgjord förstärkning av
undervisningen, förekommer i 26 distrikt.
För skolbarnens omvårdnad i fysiskt
avseende är i allmänhet väl sörjt. Skolläkare
finnes i varje skoldistrikt, likaså är skol-
Åmmebergs skola, Hammar, uppförd 19J/3.
tandvård ordnad för praktiskt taget alla
skolbarn.
Utom undervisning i de obligatoriska
ämnen, som föreskrives i undervisningsplanen
för rikets folkskolor, är slöjdundervisning
för såväl gossar som flickor anordnad i
samtliga skoldistrikt utom ett. Betydligt
sparsammare förekommer undervisning i
trädgårdsskötsel samt i hushållsgöromål i
den egentliga folkskolan.
Denna sista mycket betydelsefulla gren av
undervisningen är huvudsakligen förlagd till
fortsättningsskolan. Denna skola, som är
obligatorisk med tvåårig kurs på sexårig
folkskola och ettårig kurs på sjuårig
folkskola, är till övervägande del anordnad som
yrkesbestämd. Här dominerar den
yrkesbestämda fortsättningsskolan för flickor i
anslutning till hushållsgöromål, en ute i
bygderna mycket populär skoltyp. Gossarnas
fortsättningsskola, där den inte är allmän,
fördelar sig mellan typerna snickerihantverk
och manlig hemslöjd, jordbruk,
järnmanufaktur och handel.
Viktigast av allt, då det gäller skolans
växt och utveckling och ett gott resultat av
undervisningen, är dock det s. k. inre
arbetet. Ansvaret för hur det arbetet bedrives,
faller främst på de vid skolorna anställda
lärarna. Närkes lärarkår är i stort sett väl
skickad för sin betydelsefulla gärning; den
är plikttrogen och nitisk, vaken och
intresserad för allt nytt, som rör sig i tiden på
undervisningens område utan att därför
kasta över bord gamla beprövade metoder
och medel. Den åtnjuter också skolstyrelsers
och målsmäns aktning och förtroende.
:235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
