Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Stora Mellösa socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askers härad
Stora Mellösa socken
Stora Mellösa socken i Askers härad ingår
i Örebro fögderi, Askers och Sköllersta
tingslag inom Östernärkes domsaga och
Glanshammars landsfiskalsdistrikt. Under
medeltiden bildade socknen eget härad, det i
urkunder från 1300- och 1400-talen nämnda
"Mædellösa härad". Med annexförsamlingen
Norrbyås i Sköllersta härad utgör Stora
Mellösa ett pastorat inom Askers kontrakt.
Jämte det pastorat, som bildades av Örebro
stads- och landsförsamlingar, var
"Metha-losa" 1314 den vid uttaxeringen av den
påvliga s. k. sexårsgärden högst beskattade
församlingen i Närke, vilket tyder på
avsevärda ekonomiska resurser i bygden.
Socknen, vars hela areal uppgår till 10.535
ha, varav 10.470 ha land, gränsar i norr och
öster till Hjälmaren, i söder till Lännäs och
Asker samt i väster till Norrbyås och Örebro
stad (tidigare Almby socken). Tre öar i
Hjälmaren, Ässön, som skiljer Hemfjärden från
Mellanfjärden, Björkön, som skiljer
Mellanfjärden från Storhjälmaren, och Valen i
Storhjälmaren höra till Stora Mellösa; mellan
Ässön och fastlandet löper det smala Södra
Ässundet och mellan Björkön och
Göksholms-halvön det bredare Björksundet. I söder
utgör Täljeån delvis sockengräns mot Asker.
Jämsides med Hem- och Mellanfjärdarnas
södra strand, på varierande avstånd från
strandlinjen, löper den förkastningsbrant,
som markerar den s. k. Almbyhöjdens
nordgräns. Detta område, vars högsta punkt i
socknens nordvästra del når 61 m ö h, bildas
av skogklädda moränpartier på
urbergs-grund, uppfyllande socknens västra, norra
och delvis även östra delar. Urbergsplatån
Stora Mellösa kyrka, uppförd 1834—36. Tornet från
omkr. 1200.
sluttar åt söder mot Kvismaredalen, vars
kambro-siluriska berggrund täckes av smärre
lerområden och vidsträckta torvmarker, vilka
före Hjälmarens och Kvismarens sänkning på
1880-talet voro vattensjuka. Här, i socknens
södra del, passerar den från Glanshammar
över Ässön kommande Pålsbodaåsen trakten
mellan Hjälmarsnäs och Norrbyås kyrka. En
mindre ås uppträder vid sockenkyrkan.
Län-näsåsen börjar vid Göksholm och fortsätter
söderut mot Segersjö i Lännäs socken. Inom
övergångsområdet mellan Almbyhöjden och
Kvismaredalen är landskapet kuperat av
smärre moränbildningar, ofta bevuxna med
blandskog, bl. a. vackra ekbestånd, som även
förekomma t. ex. på Göksholmshalvön.
Under gånggriftstiden (omkr. 2500—2000
f. Kr.), då strandlinjen låg ca 30 m högre
än nu och följaktligen södra delen av
socknen ännu var havsbotten, har bosättning
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
