Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Stora Mellösa socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Mellösa socken
börjat förekomma å moränmarkerna i norr
och företrädesvis utmed rullstensåsarna.
Härom vittna dels boplatsfynd (keramik) från
gånggriftstid, påträffade bl. a. vid Bärsta,
dels fynd av båtformiga skafthålsyxor. Från
stenålderns slutskede, hällkisttiden, äro
fynden långt talrikare, och från bronsåldern
härröra fynd av svärd och små yxor från bl. a.
komministerbostället, Åkerby, Bo och Bärsta.
Kontinuerlig bebyggelse kan alltså följas,
och under järnåldern har denna bebyggelse
alltmera vuxit i omfattning. De allra flesta
bynamnen, slutande på -sta, -by och -inge,
räkna sålunda sin tillkomst från
folkvandringstiden (400—600 e. Kr.) eller senast
vikingatiden (800—1050 e. Kr.).
Sockennamnet betyder "mellanängen".
Talrika och ståtliga fasta fornlämningar
ge stöd åt antagandet, att bygden varit tätt
befolkad och burgen redan under förhistorisk
tid. Större järnåldersgravfält äro kända från
bl. a. Ässön, Hjälmarsnäs, Bärsta, Ekeby,
Alm och Usta, enstaka stensättningar, rösen
och bautastenar från Ledet under
Göksholm, Östra Rynninge, Björsholm, Stånger,
Knarsta, Backagården, Åkesberg,
Röham-mar, Dömmesta, Bondevrak, Hälgesta och
Köpberga. En monumental treudd, den
största i Närke, finnes jämte en mindre dylik vid
Röhammar. Flera resta stenar kunna
förmodas utgöra lämningar av domarringar; en
bevarad dylik finnes vid Åkesberg. Av
socknens tre kända runstenar återfinnes en vid
kyrkan, en vid Åsby och en vid Hummelsta,
dit den flyttats från Talby äng vid
Odensbacken i Askers socken. Åsbystenen är
möjligen rest över en man, som "vart död på
Vinön". Hummelstastenens inskrift slutar
med "Gud hjälpe hans ande", vilket tyder på
att den rests till minne av en kristnad
när-king. En liten bygdeborg vid Knarsta har
tjänat som den kringboende befolkningens
"skyddsrum" i ofärdstider.
Redan under forntiden var tydligen Stora
Mellösa en bygd av betydenhet, och talrika
urkunder från medeltiden bestyrka, att
denna betydenhet icke avtog utan tillväxte.
Härtill bidrog väsentligt det andliga och
världsliga högfrälsets ansenliga godsinnehav inom
socknen. Biskopen och domkapitlet i
Strängnäs, kloster — bl. a. Julita i Södermanland
36 — Svenska Län.
— kyrkor samt högättade herremän nämnas
som ägare till de båda Vrakgårdarna
Biskopsvrak och Munkvrak, Göksholm, Näs
(Hjälmarsnäs), Mörby, Åkerby m. fi. gårdar.
Till de båda redan under medeltiden bildade
herresätena Göksholm och Hjälmarsnäs
fogades under senare århundraden en rad mindre
herrgårdar: Biskopsvrak, Bärsta, Egeby,
Köpberga, Valnäs, Ytterby och Åkesberg.
Trots detta mäktiga frälseinflytande
förblev Stora Mellösa en storbondebygd och är
i detta hänseende alltjämt en av de mest
utpräglade i Närke. Ej minst gäller detta
den i våra dagar bibehållna, typiska
radbybebyggelsen med de välbyggda gårdarna
uppradade invid varandra utmed en bygata
enligt den medeltida "solskiftade" radbyns
princip. Här och var kan man ännu påträffa den
karakteristiska "centralsvenska" gården med
man- och fägård åtskilda av en
portliders-länga, "sköve".
I denna bördiga bygd är jordbruket
givetvis huvudnäringen, som försörjer närmare
tre fjärdedelar av befolkningen (70 % enligt
folkräkningen 1940). Särskilt efter den stora
sjösänkningen 1878—87 har
spannmålsproduktionen nått en omfattning, som gör Stora
Mellösa till en av Östernärkes kornbodar.
Även boskapsskötseln och mejerihanteringen
ha nått en hög grad av utveckling.
Ägoslagens areal utgör 5.494 ha åker, 19 ha
slåtter-äng, 121 ha kultiverad betesäng, 212 ha
annan betesäng, 3.280 ha skogsmark och 1.344
ha övrig mark (1944 års jordbruksräkning).
— För befolkningen i byarna nära
Hjälmarstranden samt på öarna i Hjälmaren har
sedan gammalt fisket varit en ej oväsentlig
binäring.
Tätbebyggelse förekommer i den norr om
Täljeån belägna del av Odensbacken, som hör
till Stora Mellösa (25 inv. 31 dec. 1945 i
Stora Mellösa-delen). Om Odensbacken se
vidare specialartikel efter Askers
sockenbeskrivning, sid. 501.
Socknen har bussförbindelser med Örebro.
Postanstalt är Stora Mellösa,
telefonstationer äro Resta, Stora Mellösa, Valen
och Östermällsa. I socknen finnes sparbank
(Stora Mellösa sparbank).
Befolkningen uppgick vid 1946 års utgång
till 2.554 personer. B. W-n.
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
